- Project Runeberg -  Det gamla huset. Roman / Del 1 /
79

(1904-1905) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gretas urskuldande, men ingendera sade något.
Strax efteråt lämnade Sven rummet.

Snickarmästar Lindström såg efter honom.

— En duktig karl i alla fall, sade han och
nickade gillande.

— Och god, far, tillade Greta.

Fadren nickade ännu och Greta log vemodigt.
Ehuru hon icke ville det, fann hon, att han liknade
den gamla kinesiska porslinsgubben hemma på
modrens toalettbyrå. Kinesen nickade i
oändlighet, blott någon knuffade den i nacken, men hans
min var mer värdig och förbehållsam.

— — —

Hela nejden utanför det lilla hvita huset hade
något ovårdadt öfver sig. Där gatan slutade och
dök in i den för ej länge sedan sprängda vägen
genom Tyskbagarebergen lågo spridda inhägnader,
som omgåfvo några kålrots- och tobaksland eller en
liten handelsträdgård; för öfrigt var allt blott en
pittoresk men ingalunda behaglig omväxling af
gropar, kullar och små hedar, hvarest ogräset
frodades. Nedanför berget lågo några halft
fallfärdiga trähus och på dess ena sluttning höjde
sig en klumpig, orappad stenkoloss, liknande ett
fängelse. Det var kolerabaracken, som redan börjat
svartna och från hvilken en mängd smala plåtrör
sprungo ut på de mest omotiverade ställen rundt
väggarne. Greta tyckte, att sjukhuset låg där som
ett otäckt djur, hvars refben en nyck af naturen
låtit sticka fram genom skinnet. Det hade blifvit
hennes vana att taga en promenad i skymningen
och för att slippa se den stora tegelladan med dess
fantastiska dekorering vek hon alltid af åt höger
utanför porten.

Det såg just inte trefligare ut på den sidan
heller. Bergknallar, fallfärdiga plank samt en eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:47:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jghuset/1/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free