Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
följeslagare hårdare än förut och knuffade honom sedan
mot närmaste vägg. — Begriper du nu, hvad?
Samuel Lund lutade sig bakåt sökande ett
stöd. Med ett vårdslöst: god natt! gick Sven
Malm några steg men stannade strax, ty han tyckte
sig höra en snyftning. Han vände om, lutade sig
öfver Lund, som i sittande ställning sjunkit ned
på marken, och frågade:
— Hvad nu, gråter du, karl?
Samuel Lund föll ihop ännu mer.
— Hvad är det här för galenskaper? Se så,
res dig! — Och då Lund ej rörde sig, grep Sven
Malm honom under armarne och ställde honom på
fötter. — Det där hade du kunnat göra själf, du
är alldeles för tung att besvära dina vänner.
— Vänner? inföll Samuel Lund. — Är du inte
ond på mig?
— Hvarför skulle jag vara det?
— Räck mig din hand, Malm, och säg att du
förlåter mig!
— Jag vet mig inte ha något att förlåta, men
här är handen.
— Tack, bror! — Skall jag följa dig?
— Har du lust så gärna det. Eljes är jag van
att taga mig fram själf.
— Det vet jag.
De gingo vidare under några minuters tystnad,
så började Samuel Lund sakta:
— Skulle du blifva förundrad, ifall jag sade,
att jag varit på väg att hata dig.
— Mig? Du måtte ha druckit för mycket.
— Åh nej, det är gammalt agg. Jag förstår
inte själf hvarifrån eller hur det kommit, men i går
kände jag det en stund, som om jag velat slå dig.
— Nonsens och griller, afgjorde Sven Malm
raskt — Du är sjuk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
