- Project Runeberg -  Det gamla huset. Roman / Del 1 /
205

(1904-1905) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Hon spratt till, rodnaden på hennes kind blef
djupare och hon vände sig mot honom som en på
bar gärning ertappad brottsling.

Samuel Lund anade, att den förvandling, han
sett försiggå, orsakats af något eller någon, som
Margit ensam kände.

— Hm! hostade han och böjde undan ett par
grenar på en rosenbuske för att i sin ordning se ut.

Den unga flickans förvirring ökades.
Bönfallande såg hon upp till honom och som han icke
hade hjärta att oroa henne låtsade han sysselsätta
sig med en af blommorna. Strax efteråt lämnade
han salen och gick ut på gatan. En oförklarlig
fruktan tvang honom därtill och ehuru han förstod,
att ingen upplysning kunde erhållas, gjorde han
likväl några slag fram och tillbaka utanför fönstret.

Margit satt kvar på sin plats. När hon såg
honom gå förbi och speja in, som om han riktigt
velat öfvertyga sig, hur mycket man verkligen
var i stånd att uppfatta genom rutorna, bleknade
och rodnade hon om hvartannat. Men hon
hämtade sig snart och log mot sin vän. Han nickade
tillbaka och märkte ej, att en glimt af ironi låg
under det leende, hvarmed han hälsades, i stället
gjorde han en upptäckt.

— Hon är vacker mumlade han och skakade
sitt hufvud. Och han hade rätt. Den fint skurna
profilen med sin genomskinliga hy påminde om en
målning utförd af en mästare från den tid, då
konstnärerna dyrkade skönheten och gärna prutade på
sanningen för dess skull. Med rosenbuskarnes
gröna blad till ram och sedd genom de gamla, i
regnbågens alla färger skiftande rutorna blef den
unga flickan förtrollande. Samuel Lund klampade
in på gården och som alltid, då han var villrådig,
drog han hårdt i sitt långa skägg, under det han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:47:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jghuset/1/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free