- Project Runeberg -  Det gamla huset. Roman / Del 2 /
39

(1904-1905) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

läppjade han på litet af hvarje men behöll aldrig
något för egen räkning. Men genom den
obeslutsamhet, som röjdes i hans görande och låtande,
stack emellanåt en lidelsefull ifver fram. Han sökte
en viss att hängifva sig åt och en idé att omfatta,
men ingen, som kunde eller ville skänka något,
kom i hans väg, och för de eldande tankarne var
han icke mogen ännu. Han sökte det oaktadt
liksom drifven af en inre nödvändighet, begick
misstag, slog öfver och straffades därför. Då kröp han
ihop som för att skydda sig mot en regnskur och
när den dragit förbi, sökte han ånyo.

En tid höll han sig till fadren, brukade hans
korta, bestämda uttryckssätt och härmade hans
tvära rörelser. Fadren imponerade på gossen, som
fått ögonen öppnade för det djärfva och raska hos
honom. Men det fanns också mycket stötande hos
den äldre Malm, och så närmade sig Sven till
farbror Lund. Dock äfven han var ojämn och visade
sig nyckfull, tyckte Sven. Att Samuel Lund
genomkämpade en fruktansvärd kris förstod gossen ej
utan drog sig sårad undan misstänkande, att han
blef ringaktad för sin barnslighet. Således
återstod endast modren, som gaf allt utom det han
tvingades att söka.

Under dessa år inträffade en hel del, som ägde
betydelse för hans utveckling, men af allt var det
endast en händelse, han lång tid bortåt erinrade
sig, emedan den gaf ämnen till många nya tankar
och lämnade ett djupt ärr efter sig i hans för
intryck mottagliga sinne. Sedan sjönk den i glömska
för annat, som kom i stället.

Sven Malm den äldre hade för vana att hvarje
söndagsförmiddag göra en lång promenad och sonen
var tillsagd att följa honom.

— Pojken behöfver motion, han sitter för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:47:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jghuset/2/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free