Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ansträngningar han gjorde för att öfvervinna sin
svaghet. De båda läkarnes blickar möttes, denna
oerhörda viljestyrka imponerade. Greta låg med
ansiktet begrafvet i filten. Hon hade stulit sig till
att kasta en blick på mannens gulbleka, vanställda
drag men vågade ej göra det ytterligare en gång.
Vid hennes sida knäböjde Sven, som ännu ej
förstått. Den döende vred något litet på hufvudet,
det syntes, att smärtorna ej plågade honom hälften
så mycket som oförmågan att tala.
Sven Malm trodde, att han satte sig upp och
hans häftiga glädje däröfver kom honom att
förgäta sina marter. Men han blef genast påmind om
sin belägenhet, ty en isande kyla steg oväntadt mot
hans hjärta. Det var slutet... och han, som hade
så mycket att säga de sina. Han hann en sekund,
som i sig samlade all tänkbar bitterhet, ångra sitt
förakt för lösmunthet och pjunk. Tänk, att det,
hvari han satt sin stolthet, varit ett misstag! Ifall
han talat, skulle de nu vetat... kanske det ej var
för sent än. En sista, förtviflad ansträngning att
trotsa döden och tvinga de ord, han ville hafva
sagda, öfver sina hvita läppar... så insåg han sin
egen vanmakt, den starke hade mött sin öfverman.
Det var ett hånfullt förgäfves, som grinade mot
honom, ingenting mer. Då flammade trotset till
och han öppnade ögonen, han ville se de båda, han
älskade. Den kraftyttringen blef hans sista,
lemmarne sträcktes ut och stelnade, i mungiporna
bubblade litet saliv fram och en knäppning liknande
den uret låter höra, innan det skall slå timslagen,
förnams. Och med vidöppna ögon och klart
medvetande om alltings intighet gled Sven Malm öfver
på andra sidan och gick att trefva sig fram mot det
stora kanhända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
