Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han gaf Karlsson rätt, här fanns allt, det berodde
endast på honom själf att använda det bästa däraf.
Han kastade sig med verkligt raseri öfver arbetet,
infann sig tidigt om morgnarne och var alltid bland
de sista, som gingo. Kölden och draget i de stora
rummen besvärade honom ej så som förut, och han
märkte icke de otympliga kaminernas ständiga os.
Omgifningen, där ett halft dussin olika språk talades
och där röken från pipor och cigarretter fyllde luften,
blef med ens behaglig. Stojet och smutsen hörde
till liksom gipsdammet. Att trampa på stenflisor,
hvilka med ett krasande ljud smulades sönder under
fotterna, blef något lustigt och att slaska vid
vattenledningen eller stänka på kamraterna var ett nöje.
Och när man blifvit van därvid mötte det inga
svårigheter att lotsa sig fram öfver det gropiga
sten-golfvet, hvarest fuktig smörja rann omkring och
våta trasor skräpade.
På eftermiddagarne tecknades efter modell.
Som Jordanet var upptagen — man höll på att
störta en kultusminister — hade han engagerat en
halft afsigkommen kollega att leda undervisningen
och hålla litet ordning bland eleverna. Dessa
hviss-lade, sjöngo och rökte, men de arbetade också.
Läraren var en pedant, som skrek sig hes för att
öfverrösta stojet men åstadkom sällan annat än att
det ökades. Alla dessa omkring 40 ungdomar
tillhörde skilda nationer och föreföllo att vara
hopplockade från världens alla hörn enkom för att
utgöra en profkollektion på olika lynnen, vanor och
åsikter.
När Jordanet kom för att »titta på sitt
mena-geri», tog han alltid plats på ett bord, slängde upp
monoceln i vänstra ögat och satt och dinglade
med benen, under det eleverna i tur och ordning
buro fram sina teckningar till honom, Medan han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
