Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att det hvitnade bredde sig vinterns kyliga lugn
kring henne. Hon hade redan gjort upp sin
räkning med lifvet och satte sig att ordna minnena.
Kring hennes plats vid fönstret stodo de tre
stolarne. När skymningen föll in genom rutorna,
suddade ut alla konturer och gjorde föremålen
svåra att urskilja, hviskade hon till sina kära, som
hon såg framför sig.
— Margit är lik mig, sade hon sakta men
bestämdt. — Sven är också lik mig, men han har
mycket, som påminner om dig. Du skall se, du
skall se . ..
Dörren knarrade lätt och Marta kom in för att
tända lampan och fälla ned rullgardinen.
Matmodren såg smärtsamt öfverraskad på de tomma
stolarna och skakade sitt hufvud, så att banden i
den lilla bindmössan fladdrade därvid. Drömmen,
som hennes fantasi skapat, var borta.
— Är det något? frågade tjänarinnan vänligt,
förrän hon gick.
— Nej tack!
Det var allt, hvad de under hela dagar hade
att säga. Då den andra lämnat rummet, log änke<
fru Malm ånyo mot stolarne och inne i sin dröm
igen, upprepade hon sitt:
— Du skall se, du skall se ... De orden
innefattade hvarje förhoppning, som hennes lif rymt,
och innan smärtan värkt bort och såren ärrats i
hennes sinne, hade de varit hennes enda tröst.
De hade hjälpt henne förbi mycket och hon
välsignade det milda våld, hvarigenom hon lyckats
tvinga sig att glömma.
Men stundom brast det sköra skalet för
verklighetens tryck och hennes själf bedrägeri låg där.
Hon såg det i all sin bittra nakenhet, såg sina
grymma förluster och det nuvarandes fattigdom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
