Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gräset växer tätt mellan stenarne och hon
trampar försiktigt i den mjuka mattan. Snart går hon
in igen i den stora, svala salen med sin dämpade
dager, där är ingenting ändradt. De tre stolarne
stå på sina bestämda platser i en halfcirkel kring
hennes, men hon talar icke mer till dem, icke ens
i skymningen. Vid fönstret sitter hon dagen i
ände och ser, hur människoströmmen böljar förbi.
Hon har aldrig märkt några luckor uppstå i den,
däraf tror hon sig kunna sluta, att så snart en
gått bort, står genast en annan redo att intaga
platsen. Hon anser det vara vist ordnadt — för
de andra, till hvilka hon ej räknar sig.
Falla vinterns hvita flingor, eller bränner
sommarens heta sol, sitter den gamla damen vid
fönstret. Utanför gå främlingarne förbi och många
bland dem äro vana att se hennes hufvud bakom
blommorna, några ha till och med fångat en
vänlig blick ur de kloka ögonen. Ingen känner hennes
historia eller ifall hon haft någon, ingen frågar
efter den. Med ett nästan omärkligt leende kring
läpparne följer hon alla där ute. Af deras miner
och rörelser sluter hon sig till deras sinnesstämning.
Ser hon glada anleten, nickar hon, möter hon
dystra miner, beklagar hon. Det hvita hufvudet i
fönstret ett par fot ofvan marken är något
utmärkande för den gatan, och grannarna skola utan
tvifvel sakna det en gång, ty de veta, att staden
köpt egendommen och att huset skall rifvas
omedelbart efter den nuvarande ägarinnans frånfälle. —
Den gamla damen sitter och tänker sina
stillsamma tankar i skymningen. I dag har solen
flödat ner öfver Stockholm och gjort luften mild
och ljum, så att människorna, som en längre tid
icke varit vana vid annat än köld och blåst, gått
omkring och berusat sig af de första varma
fläk-Det gamla huset, II. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
