Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uti köket höll den enkom för tillfället engage-
rade kokfrun för den likaledes på några dagar för-
hyrda jungfrun ett fräsande tal om porslinets och
glasvarornas hållbarhet, hvilken den landtliga oskul-
den betydligt öfverskattade, men Pelle afbröt diskus-
sionen och skrek i dörren.
— Klart att vända, för här ska ätas med känsla
å öfvertygelse. Har frun det i ordning? — Skönt!
Ja se inte så sur ut, jag tviflar inte, snarare tvärtom,
men ... Pelle stannade tvärt, ty ett par små vita
händer lades bakifrån öfver hans ögon. — Äh, hör
du, Kalle, tror du inte jag känner igen dig?
Kokfrun mumlade någonting om det oanstän-
diga i att kalla ett bättre gift fruntimmer vid pojk-
och öknamn, men hvarken Pelle eller hans fru hörde
det. Husets lefnadsglade herre hade helt enkelt
fattat henne om handlederna och genom att böja
sig framåt kommit henne att intaga en mycket obe-
kväm ställning på sin rygg.
— Nu ska vi bära påse, förklarade han och
styrde kosan mot dörren. — Hä hä hä, våra ärade
gäster ska få se så uppburen du ä, min lilla vän,
å så ...
— Nej, hör du, Pelle! Nej, hör du! ropade unga
frun förtviflad. Hon visste nog, att han ville bära
henne på händerna, men att göra sin entré hängande
på hans rygg, usch då, hvad skulle de andra tänka.
Hon stretade för att komma lös, men det var ej all-
tid hon fick sin vilja fram, och så var Pelle vådligt
stark.
— Ungarna, hvar ä ungarna? väsnades Pelle
och höll sin stretande fru kvar. — Hä hä hä, kom
ska ni få se mamma leka mjölsäck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
