Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som bryr sig om att enlevera gumman där ute....
Aj, du nyps, min engel! — Nåja, vill svärfar promt
fara, så inte lägger jag några hinder i vägen därför.
— Frid med dig, siffermänniska! Jag ä inte ond
på dig, fast du kucklade ihop det här åt mig. —
Adjö, bästa fröken! Nej, tacka mig inte, åtminstone
inte i dag, jag kan ju få ha de där tacksägelserna
att fordra till en annan gång.
Paraplyen spändes upp, rockarne knäpptes, och
därpå gingo de allesamman.
Utanför porten gjordes ett ögonblicks uppehåll,
ännu några afskedsord vexlades, och så bar det i
väg utför den namnlösa gatan, men efter tio stegs
promenad stannade alla ånyo, ty Pelles röst hördes
ofvanför dem, och när de höjde blicken från den
bristfälliga stenläggningen, upptäckte de Pelle lig-
gande framstupa på planket med grabben under ena
armen.
— Jag ville bara titta ett tag, förklarade han
med ett af sina bredaste leenden. — Å som jag ser,
tänker ni visst gå hem hyggligt å ordentligt hela
knippan; nå, min välsignelse har ni, ty hvarje godt
förehafvande bör uppmuntras. I alla fall ämnar jag
taga ef tid...
— Adjö! Adjö! lät det nedifrån gatan, de hade
ju brådt, och dessutom föll regnet i strida strömmar.
— Adjö, god natt då! — Pelle såg efter dem
och skrattade. Oj, hvad folk voro härliga i regn-
väder.
Nere vid hörnet vände Borg sig om och viftade
med hatten, sedan sade han som ett slags reflektion
utan att vända sig till någon direkt.
— Det måtte dock vata sannt, att hvar å en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
