Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adam Lux
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dömdes till döden. Han hade prisat brottslig
handling, och hvilket parti ledarne än tillhört, skulle
de förfarit på samma sätt, världen fordrade det,
världen, som väntade så mycket af dem.
Adam mottog sin dom med ett tacksamt
småleende. Han var nöjd och lycklig. Han
hade redan mutat en bödelsdräng att taga undan
den stupstock, mot hvilken Charlottes hufvud
hvilat i dödsögonblicket. Den finge blott
användas en gång till och för hans räkning, sedan
aldrig mer. Adam var nöjd och lycklig.
På hans enträgna böner lät man honom
äfven begagna samma cell som Charlotte. Och
då man senare samtyckte till, att den kärra,
hvari hon gjort sin sista färd, också skulle få
föra Adam Lux till schavotten, kände hans
tacksamhet inga gränser.
Det var en solklar eftermiddag han med
bakbundna händer åkte genom gatorna till Place
de la Revolution. Guillotinens furier öfveröste
honom med smädelser och förbannelser, men
han hvarken hörde eller förstod. Hans ansikte
lyste af lycka, och han log likt den, som står
inför sin långa längtans mål.
Vännerna, hvilka på afstånd följde honom
och sökte förklara det oförklarliga, hviskade till
hvarandra:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
