Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
har jag inte en skilling till en grogg. Åhja. (torkar
sina ögon.) Det är så godt att svälja saltvatten.
ARON.
Nej, jag känner nu igen honom. Kom, Sara,
kom! (ämnar gå.) |
JAKOB.
Morjens! Förlåt, om jag skrämde herrskapet.
Jag lekte bara med ett par gläfsande valpar nyss
der borta, men de tålde visst inte vid leken. Hvad
för slag? Ser jag i kors, eller ä’ det inte min
värdinna, och ä det inte herr kammartjenaren Aron?
Tack för hjelpen sist, då jag var gårdsdräng. (Aron
kröker sig för handtaget.) Sitter i klämman, tror jag,
ville gerna bli lös. Nå, så gå då, men stanna inte
för nära, för jag ä inte sjuk och hjelplös numera.
(Aron vill tala.) Gå, säger jag, för det klipper i mina
fingrar. (Aron och Sara skynda ut till venster.) Hvad
skulle jag här och göra? Roa mej, sa kapten. Jo,
vacker ro! Hjertat står mej ända upp i halsen, och
inte en tår grogg, att skölja ner’et med. Och så ha
de styrt ut träna här med lysande elände, och der
ute’ vid porten står Anna i uselhet. Om jag skulle
ta henne med mej till Amerika. Men kanske kan
det aldrig bli folk af henne mera, stackars kräk,
och inte ska hon vara en utböling i vår lilla koloni.
Bäst att det går som det går. Vår Herre känner
väl kursen.
(Studentsången tystnar.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
