Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
SARA (springer och reglar
dörren, går derefter till sängen, fattar gardinen,
drar den triumferande undan, vänd mot
grefvinnan).
Papperen ska jag ha, grefvinna, ty vi ä två
mot en. (Grefvinnan, som i början ej igenkänner
Rudolf, sjunker förfärad tillbaka i stolen till höger.)
RUDOLF (står stilla vid sängen,
med imponerande hållning).
Ni räknar väl inte på min hjelp, fru Berthel?
SARA (vänder sig förfärad om,
och blir varse Rudolf).
Kapten!
RUDOLF.
Hvarför glömmer ni att ge mig elddon? Dörren
stod på glänt, och derför gick jag in att begära ljus.
Och ljus har jag fått — ett förfärligt ljus.
GREFVINNAN (far med handen
öfver pannan.)
Store Gud! den rösten!
RUDOLF (tll Sara).
Se så, gå ni ut, min fru, ty jag har några ord
att ensamt tala vid grefvinnan. (han visar åt dörren.)
SARA (med rösten qväfd af vrede).
Åh, jag förstår, liksom man inte skulle ha reda
också på den hemligheten. (Rudolf reglar dörren efter
henne.)
ARON.
Han reglar dörrn, jag kan ej utan buller komma
ut. Men här blir mycket att förtjena på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
