Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
GREFVINNAN.
Kan Herman derför inte dröja hos sin verkliga
mor?
HERMAN (förundrad).
Men hvad menar ni? (Ser på Rudolf med
frågande blickar.)
GREFVINNAN.
Ja, Herman, i denna herres närvaro behöfva vi
två inga hemligheter för hvarandra. Som en
omtänksam mor har jag sörjt för din framtid. Jag
öfverlemnar dig åt denne man. Du och Fanny skola
följa honom öfver Oceanen till ett land, der frid och
lycka vänta er.
HERMAN (som förut).
Men, min mor —
GREFVINNAN (icke mera mägtig sin
smärta).
Farväl min son, farväl, min Herman! (Kysser
honom på pannan.) Bed Gud för din olyckliga mor.
(För Herman till Rudolf, som står försänkt i smärta.)
Och se här, Rudolf, här min afskedsgåfva. Alska
din son så, som jag älskar och välsignar honom.
Farväl! (Skyndar med svigtande steg ut genom dörren.)
HERMAN (ser än på Rudolf, än
på den försvinnande Grefvinnan.)
Store God! Min far!
RUDOLF (sträcker armarna efter
Grefvinnan, med darrande röst.)
Leonora!
HERMAN (skyndar några steg
efter henne, men stannar, liksom förstenad,
vid den stängda dörren).
Min mor! Min mor!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
