Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
GREFVINNAN.
Tag honom med dig — och ännu en bön, gör
honom lycklig, och tag också med dig Hermans unga
älskarinna, den arma Fanny, hvilken jag, tillika med
hennes hemgift, gömmer undan öfverstens spaningar.
Blif en vän, en far för de båda barnhusbarnen, och
låt din kärlek sola sig i anblicken af de båda ungas.
Klaga icke sedan att du blir ensam derborta i det
fjerran landet, ensam som jag i den stora
menniskoöknen omkring mig. Och nu farväl, Rudolf! Jag
måste hem att ordna allt till morgondagens bal; jag
skall vara en glad värdinna, jag skall skämta och
dansa — dansa som martyren på glödande jern.
(med af smärta qväfd stämma.) Farväl, farväl! (Det
klappar på dörren, Leonora spritter till.) Der klappar
någon, vi äro kanske förrådda.
: HERMAN (utanför).
Ar ni allena, min fostermor? Jag vill tala
med er.
GREFVINNAN.
Det är han, Rudolf, det är Herman! (Öppnar
dörren.)
FEMTE SCENEN.
HERMAN. GREFVINNAN. RUDOLF. ARON.
HERMAN (stannar öfverraskad).
Jag ber om förlåtelse, ni här, fru grefvinna?
(Ämnar återvända.) Jag sökte min fostermor.
(Betraktar med förvåning Grefvinnan och Rudolf.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
