- Project Runeberg -  Barnhusbarnen eller Verldens dom /
215

(1849) Author: Johan Jolin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

215

BEATA.
Min bror! Upprätta din heder, din familjs heder.

ÖFVERSTEN.
oc Nåväl, mitt herrskap! Som en man af ära kan
jag inte längre erkänna såsom min hustru den qvinna,
som så förnekar sitt värde. Min fru, ni är fri. Jag
är inte mer er make.
BEATA.
Det är rätt, min bror.
NÅGRA GÄSTER.
Ja, det är rätt!
NÅGRA ANDRA.
Det är för hårdt, det är grymt!
KAMMARJUNKAREN (till. Öfversten).
Ni går för långt, herr Öfverste!
GREFVINNAN (med rörelse; sakta
till Öfversten).
Nå väl, herr öfverste, er förskjutna maka skall
lemna ert hus, utan anspråk på något af sin rika
hemgift. Men jag vill föra härifrån en skatt, som
jag gömt, en skatt som ni eftertraktat, men som
aldrig skall tillhöra er! (Skyndar till högra
kabinettsdörren, öppnar den, går några steg inåt, återvänder med
Fanny.) Kom ut, mitt barn, ingen hindrar numera
din flykt.
(Magdalena straxt efter från samma sida).
ÖFVERSTEN (häpnande).
Fanny!

GÄSTERNA.
En ung flicka! (Dra sig samtalande uppåt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 10 17:11:14 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jjbarnhusb/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free