- Project Runeberg -  Barnhusbarnen eller Verldens dom /
218

(1849) Author: Johan Jolin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAMMARJUNKAREN (till öfversten med
värdighet).
Herr öfverste, ert skämt är hjertlöst, och
himmelens rättvisa hinner väl er en dag.

ÖFVERSTEN (sårad).
Ni är min gäst, herr kammarjunkare!

KAMMARJUNKAREN.

Det skulle visst inte hindra mig att mana ut
er, så framt jag ej hört, att ni sedan gammalt räds
att bryta mot duellsplakatet. Ni är ökänd för er
laglydnad, herr öfverste.

ÖFVERSTEN (biter sig i läpparna
och qväfver sin harm.
Till grefvinnan).

Er plan var inte illa uttänkt, men ni irrar er,
om ni tror, att Försynen skapat mig endast för att
öfverskyla era felsteg (med en blick på Fanny och
Herman). ;

HERMAN (häftigt).

Ett enda smädeord till åt min mor, och jag
tystar er giftiga tunga.

(Rörelse bland gästerna; Berthel instörtar med förvir-

radt utseende. Betjenterne söka hindra honom, men
han armbogar sig fram och bär juvelskrinet högt

upplyftadt.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 10 17:11:14 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jjbarnhusb/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free