Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
hoppade från kanten, ty när jag rott några alnar
bort med Arons båt, såg jag min egen hastigt sjunka
med Aron och Sara. (Sorl af förvåning.) Jag hann
inte att hjelpa de arma stackrarne, men vid det
dröjsmål, som deras nödrop förorsakade, (med tonvigt) så
sjönk också den simmande.
LÖJTNANTEN (till gästerna).
Det var den förklädda bedragaren, som gick
till botten.
BERTHEL (sakta till grefvinnan).
Nej, Gudskelof, jag hann rädda löjtnanten, och
jag rodde honom till hans fartyg.
GREFVINNAN (utom sig af glädje).
Gode Gud!
BERTHEL (högt).
I Arons båt upptäckte jag nu det här stulna
juvelskrinet, som han gömt under sätet.
BEATA.
Kammartjenaren var tjufven. — Nå, det förvånar
mej inte. (Samtalar ifrigt, liksom berättande, med
gästerna.)
BERTHEL (sakta till grefvinnan.
Gästerna gruppera sig lyssnande kring Beata,
medan öfversten står förvirrad, kämpande
med sin ångest, lutad mot en stol till venster).
Jag öppnade det, och löjtnanten läste för mej
Fannys papper; han lade dem tillbaka och bad mej
säga er, att han inte ville stjäla sig till en lycka,
som ni inte haft mod att skänka honom. Han
väntar Fanny och Herman på den segelfärdiga briggen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
