Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
GARDIN. Söta Mamsell Mina lilla, ge gudmor — —
WILHELMINA. Hvad ska jag ge gudmor?
GARDIN. Ge gudmor fan en liten stund, bara.
WILHELMINA. Fy, så han talar, Herr Gardin;
om han svär, så går jag min väg straxt.
GARDIN. Nej, jag ska förbanna mig inte svära
alls, Mamsell Mina. Sitt nu en liten, liten smula.
Jag får så sällan råka henne. Det går just som en
vindkåre kring ryggen och ända in i hjertat och så
ut igen samma väg, hvar gång jag får sitta så här
och språka med Mamsell Mina.
WILHELMINA. Jaså, Herr Gardin ryser så gruf-
ligt för mej?
GARDIN (fattar förlägen hennes hand, men släpper
den genast). Åh, gubevars, inte ryserjag, inte. För-
låt mig att jag tog i näfven.
WILHELMINA. Skadar inte.
GARDIN. Ack, jag har tänkt så många gånger,
att om en dum och en qvick slog sej ihop, så skulle
det bli bra ändå, för den ena arbeta med händerna
och den andra med hufvwt. Till exempel: om jag
vore min egen bara, och så hade någon som talte
med kunderna och så’nt der, och valde tygerna till
möblerna, för man ska inte vara dum till det heller,
då blir det inte smakfullt, säger alltid President-
skan.
WILHELMINA. Och gudmor som inte kommer!
GARDIN. Söta mamsell Mina, ge gudmor — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>