Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svartsjukans Nätter - Fjerde natten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 —
Men gif den späda engeln inga drag,
Som likna mina; Nej! en annan gaf
Åt Minna hennes sköna skatt, en annan
Skall hon i honom älska, vid en annan
Igenom honom Lindas, och åt mig
Skall ingen fläkt af hennes ömhet egnas.
Så är den första taflan färdig. Nu!
Gå till den andra, måla der en park,
Med löf och skuggor omkring Minnas honing.
I parken bilda henne, vid dess bann
Låt barnet dricka ur siu näringskälla,
Och der framföre teckna sen en man,
Som ser med lutadt hufvud ned på gruppen.
Åt Minna gif ett uttryck, som om lunden,
Med löfvens tusen tungor, som om vinden
Ur hvarje fläkt, ur hvarje stråle dagen
Till henne skulle hviska: du är Mor.
Låt kölden smälta på dess makes panna,
Gif faders käuslor åt hans marmor-anlet,
Och låt hans blickar röja, att ban då
Begriper värdet af siu stulna lycka.
Mig må din pensel vårdslöst kasta ut
Bland klipponia, som throna der i fjerran.
Led några forsar dit, som öfverrösta
Min klagan, om jag klagar, och ett vindkast,
Som sliter tårarna ifrån min kind,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
