Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grafven i Perrho - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 10 -
Och, hvad mina ej af medgång lärde,
Låt gemensam nöd de dina lära.
Mannen så. Ett vindkast ökte lågan,
Och han var försvunnen som han kommit.
Han gaf rådet, Gud förlänte framgång.
Nu vid samma Gud, o söner, svärjen:
Att, som hittills J tillsammans hållit,
Framgent ingen trygghet, ingen fara,
Ingen lust och ingen nöd på jorden
Skall den enas bli och ej den andras,
Allt, så vidt er lif och krafter skänkas;
Ocli den sorg, som mig min hårdhet kostat,
Skall ej fruktlös gäcka mig i grafven."
Då steg Thomas Hane fram och talte:
"Fader, ingen ed är ljuf som denna,
Liksom ingen är så lätt att fylla.
Se, som trälar, ej som söner hållne,
Hvarför gingo vi ej bort från gården
Och hos andra sökte tjenst och lycka?
Hvarför? om ej för att icke skiljas.
Ingen ville öfverge den andra.
Skola vi kring vida verlden spridas,
Såsom tjederungarna i skogen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
