Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gamle Trädgårdsmästarens Bref - Första Brefvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 110 —
"Hvem bryr sig oin mig," inföll ban med
stigande förtrytelse;, "jag säger att det är slut
ined mamsell Kosa, Gud hjelpe mig gamle man!
Ja, der sitter hon nu ung och röd, men
nästa år är det väl annorlunda."
"Hvad är detta för en spådom, Antiers,"
sade jag och steg opp, "hvad fattas dig?"
Och nu kom han ändteligen fram med
saken. Åskan hade slagit ned på Rosas alm,
det sköna trädet, som ni mins stod just vid
hörnet af byggningen till venster, då man kom
in från landsidan, hade splittrat sönder
grenarne och bräckt stammen vid roten. Ni kan
föreställa er min ledsnad. Det hade
verkeligen någonting ovanligt med sig detta träd.
Så ungt ännu, och ändå så yppigt! Stammen
så rak och hög, och kronan sen — kommer
ni i håg att vi just anmärkte hur regelbundet
den fyllde sig? Anders har jag sökt trösta så
godt jag kunnat. Ilan tycks sannerligen vara
mera bekymrad öfver llosa, än öfver trädet.
Kosa sjelf skämtar ofta med honom öfver hans
lustiga förskräckelse; men den gamle mannen
skakar ännu alltid betänksamt på hufvudet, så
ofta det blir fråga härom. Det är skada alt
ban utsålt en så lång tid för sin spådom, ty nu
kommer ban väl att ända in på nästa sommar
förbli vid sin villfarelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
