Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Kung Fjalar och Kungarna på Salamis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNG FJALAR OCH KUNGARNA PÅ SALAMIS
33
Kung Fjalar, som Runeberg påbörjat strax på nyåret
1843, blev färdig våren 1844, och på hösten samma år
tog han genast itu med ett nytt verk i antik anda,
Kungarna på Salamis, denna gång i den dramatiska formen.
För teatern hyste Runeberg livligt intresse. Kom en
resande trupp till Borgå, var han en flitig gäst vid dess
föreställningar, och Holbergs komedier upplästes ofta i
hans familj. Vid flera tidpunkter av sin levnad sysslade
han med författandet av lustspel; ett par smärre sådana
tillkommo åren 1833-1834, två fragment av dylika stamma
från senare delen av 1840-talet, och komedien »Kan ej»
skrevs 1861-1862. Intet av dessa kan emellertid räknas
bland Runebergs lyckligaste verk; så förträfflig berättare
han var och så humoristisk blick på människorna han
ägde, saknade han dock i detta hänseende
gestaltningsförmåga, och om tragedien Kungarna på Salamis höjer sig
mycket över lustspelen, kan den dock icke mäta sig med
skaldens verk inom andra poesiens arter.
Sin vana trogen har Runeberg även här gått förbi
alla historiskt givna motiv och själv tillyxat sin fabel
såsom en fortsättning av den grekiska sagan om Ajas, en
av hjältarna vid Troja, vilken där fallit för egen hand,
då han ansåg sin ära fläckad. Han hade i ett anfall av
raseri nedhuggit en boskapshjord, vilken han, slagen med
blindhet av Athene, tog för sin fiende Odyssevs och dennes
anhängare. Jämväl detta motiv är behandlat av Sofokles
i en tragedi. Här spinner nu Runeberg vidare på egen
hand. Ajas’ späde son Eurysakes undantränges från
Salamis’ konungatron av en inkräktare Leiokritos, som ock
vill söka bevara densamma åt sin son Leontes. Här som
i Fjalar antyder ett orakelspråk handlingens gång:
Leiokritos skall döda denne son, det käraste han äger, och
därmed är Eurysakes segrare.
3.
Vad en kombinerande reflexion kunnat göra, har
Verdandis småskrifter. 112.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>