Note: This work was first published in 1972, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugo år efteråt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en katastrof att läsa Mehrings ”Deutsche Geschichte
vom Ausgange des Mittelalters” eller Plechanovs
”Beiträge zur Geschichte des Materialismus” eller
den stora diskussionen om Marr och språkfrågan.
(Även om Marr intresserar mig så vill jag nog — nu
år 1972 — hävda att Stalin i princip hade rätt
gentemot Marr.)
Att Paul Reimanns: ”Hauptströmungen der
deut-schen Literatur 1750—1848” eller Joszef Revais
essayer om Ferenc Kölcsey och Sandor Petöfi och Endre
Ady eller diskussionerna i ”Realismo”, eller Lukacs
och den intensiva diskussionen kring Lukacs skulle
ha inneburit ideologiska katastrofer kan jag inte
begripa.
Eller skulle det vara Fucik, eller Seghers? eller
Bredel? eller Becher? eller Aragons monografi över
Courbet? eller Gliicksmans bok om Callot? Eller är
det ”Det unga gardet”? eller Adolfssons ”Trappan”?
eller Kirks ”Fiskerne”?.
Skulle Renato Guttuso vara en estetisk katastrof?
eller Masereel? eller Favorski? eller Alexej Iljitj
Krav-tjenko? eller Plastovs ”Traktorister”? eller Sarjans
”Kolchosen Karindj i Tumanska Bergen”?
Ty vårt femtiotals debatter var ju debatter om
just allt detta. Nätter igenom diskuterade vi
socialistisk realism; nationell form och revolutionär konst.
Robert Minor och Albin Amelin och Diego Rivera
och Siqueiros. (Hur diskuterades inte just denna fråga
om nationell form och revolutionärt innehåll efter
den stora Mexikanska utställningen i Stockholm år
1952!)
Och även om det nu skulle visa sig att man menar
att den ideologiska och estetiska katastrofen skulle
vara något som begränsade sig till sovjetiskt
historiemåleri och Stalin-bilder så är jag alls inte säker på
att det går att utan vidare diskussion bara avfärda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>