- Project Runeberg -  Ett femtiotal /
38

(1972) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1972, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Återbördad till fosterjorden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

miljoner andra människor det skrivs det visserligen
förnumstiga ledarartiklar om. (Om dom bara ville
lyssna på mig här i Jönköping, så nog skulle jag
ordna världen åt dom.) Men i övrigt råder den stora
okunnighetens djupa tystnad.

Visst görs det många fina och hederliga litterära
jobb även hos oss nu, man behöver bara peka på
Ivar Lo-Johanssons senaste stora romanserie, Bertil
Geddas dikter, Artur Lundkvist och andra. Men det
förhärskande är en ovanligt otrevlig unkenhet. En
kulturens stugdoft av ovädrade sängkläder och
nogsamt igenklistrade fönster. Skönskriveri. Själeri.
Själv-eri.

Det är också något säreget med våra unga skribenters
utlandsresor. Sällan har så många akademiker på en
gång rest ut för att bo på så många dåliga hotell och
träffa så många ”intressanta” och vinddrivna
existenser. Man har sovit i fler ungdomshärbärgen än de
flesta har gjort. Lärt känna världen på små krogar
och träffat engelsmän i Paris, tyskar i London, indier
i Berlin och norrmän i Rom. Har haft alldeles ofantligt
många upplevelser och hunnit bli väldigt djup. Har
sett världen. Inte! Det är blague det hela. Ytskum.
Man har bara tagit stugluften med sig ut. Det
intressant vinddrivna och jagiska är ju inte annat än en
funktion av de trånga horisonterna. Isoleringen kan
först brytas genom kontakt med liv och arbete,
människor och reella problem hemma och ute.

Det finns också en alldeles förunderlig motvilja mot
klartext och direkt berättande. Tanken att orden står
på papperet för att utrycka precis det de säger och
inte något tretydigt, förtätat, underförstått, den tanken
uppfattas som lika hädisk som den att man skriver
en berättelse därför att det just är den berättelsen man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:36:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jmef/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free