Note: This work was first published in 1972, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den halshuggna kulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aten).
Handeln följde fanorna. Men även museimännen
följde fanorna. Med rätta kunde de gamla folken ha
sagt: För kulturälskarnas barbari bevare oss milda
gudar.
Nu sägs det ofta att denna skövling skett i
kulturens (högre) intresse. De erövrade folken hade (om
inte annat så genom det faktum att de lät sig erövras)
visat att de inte förmådde vårda sin del av
världskulturen. Att samla Buddhahuvuden var därför en
kulturfrämjande uppgift. Den historia som skrevs om
de erövrade folken skrevs av erövraren. Och hur
objektiv han än såg sig utmynnade hans arbete dock
slutligen i en apologi för erövraren. De stora engelska
historiker som skrivit om Sydostasien är — med all
respekt för deras lärdom — ungefär lika
vetenskapligt objektiva som en vatikanhistoriker när han
redogör för albigenserna. Även de allvarliga brittiska
historiker som skrivit The Cambridge History of India i
många volymer laborerar med tanken att den indiska
subkontinentens klimat och natur förutbestämmer den
att behärskas av främmande erövrare. Ju mer
er-övrarna får dra sig tillbaka, ju mer förandligas deras
historiesyn; med Toynbee och hans lärjungar,
Fraser-Tytler och andra, lyfter vi oss helt upp i de höga
anderymder där man inte behöver bekymra sig om
mer vulgära och materiella fakta. Stilen och tanken
kan gott kosta på sig att vara andlig då dess resultat
genom sin vulgäritet återställer jämvikten.
Men dessa folk som nu befriat sig, de skapar också
sin egen historia. De har redan lämnac den
romantiska nationalistiska historieskrivningen bakom sig.
Tilak och hans ”Artic home in thé Vedas” är inte
längre representativa för den moderna indiska
historiesynen. Men när dessa länder nu utarbetar sin
historia, strävar efter en vetenskapligt hållbar helhets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
