Note: This work was first published in 1989, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När cn svensk ambassadör avlider då vajar fanan på
halv stång över Arvfurstens palats och de unga
attachéerna som kommer över Gustav Adolfs torg knuffar
varandra i sidan och viskar upphetsat:
— Se befordringsfanan är uppe!
Ty generationerna slåss om platserna tätt invid
köttgrytorna. I och för sig är förhållandet intressant som
litterärt stoff; de gamla som håller sig kvar, som
kämpar med näbbar och klor, som inrättar paragrafer och
skyddsåtgärder till sitt försvar och de unga som burrar
upp fjädrarna, kacklar och hackar.
Generationskampen är ju inte någonting som enbart
kännetecknar våra mer konservativa verk; man kan
iaktta den i alla verk odh inrättningar, i allä
folkrörelser och ideella föreningar, i alla privata affärsföretag.
Och livets hjul rullar ständigt vidare och ung blir
gammal och gammal blir äldre och den som nyss viskade
upphetsat i korridorerna om gubbvälde känner
plötsligt de yngre flåsa i nacken; reser borst och visar
tänderna för att försvara sin plats vid mathon.
Men då vårt samhälle ständigt förändrar sig
förändras också generationskampen. Forntidens ättestupor
(och det finns ännu många folk där de gamla svälter
sig till döds när de inte längre förmår följa vandring-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
