Note: This work was first published in 1971, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vansvärda mentala tillstånd genom att i hemlandet äta flugprickig
mat nersköljd med kloakvatten.)
Men det räcker inte med att säga att denna nedsatta vitalitet
är ett sjukdomssymptom. Det är nödvändigt att klargöra hur den
verkar. Den funktion den fyller i vårt världssamhälle.
Sjukdomarna är snusksjukdomar. Men snusk i den skala som
existerar i Asien är en social företeelse. Snusket är ett uttryck för
olidliga äganderättsförhållanden, ruttnande religioner och socialt
förtryck. Förhållanden som konserverats, ja förvärrats under
”västerländskt” inflytande. Brittiska och andra kolonialförsvarare
pekar ibland på sjukhus och mediciner som några av kolonialismens
välsignelser. Men vad hjälper sjukhus och mediciner och
botandet av spektakulära fall när man blott ytterligare bidragit till
samhällets nersnuskning. När insatsen blott blivit att skapa små
brittiska eller franska eller holländska överklassparker mitt i
fattigdomen och snusket. Enklaver av snuskets profitörer.
Den hänsynslösa utsugningen bevarade och förstärkte snusket.
Parkinnevånarna fann sig väl tillrätta med andras nöd. Deras roll
var att härska och tjäna pengar. Deras uppgift att göra
moderlandet rikare och mäktigare.
Den sjukdomsbetingade låga produktiviteten och
arbetsförmågan i de underutvecklade asiatiska länderna tjänade — och tjänar
fortfarande — till att bevara en social struktur där de många får
lida för att de få skall kunna leva som sahibs, som herremän.
Sjukdom och nöd sporrar inte till aktivitet och heroism.
Sjukdomen blir det orättfärdiga samhällets försvar. Den asiatiska
invaliditeten är samhällsbevarande.
Alla stora ord och vackra resolutioner till trots görs nästan
ingenting däremot. På sin höjd gör man sig (i tongivande kretsar)
lustig över kinesisk flugutrotning. Men också det är en
samhällsbevarande lustighet som luktar as. Ty flugutrotning är lika
nödvändig som vettiga latrinförhållanden för att hindra
smittosprid-ningen.
Men i dessa länder kan latriner aldrig isoleras till hälsofråga.
De blir till en fråga om äganderätten till jorden. Den förtryckta
byn med dess jordproletariat och dess småbrukare i händerna på
ockrare och jordherrar kan icke lösa sina latrinproblem utan att
samtidigt lösa jordfrågan.
Att ge jordproletärerna (som lever i ett förtryck och ett fattigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>