Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den man, som aldrig det och äran glömt:
En vingklippt Jofurs-örn, som än i kedjor beder
För Hellas’ frihet och de brutna leder.
Så mången gång i dunkla fängselnatten
Hans tankar flögo ut på pilgrimsfärd
Till dessa brända tjäll kring lugna vatten,
Den gamla mythens, sångens riddarverld,
Der minnet sorgklädt går kring stränderna och klagar,
Att de ha flytt, Hellener-ärans dagar.
Ha segrens örnar och ha diktens svanor
För evigt flyttat, Hellas, från din jord?
Skall du ej mer slå ut de blåa fanor,
Fullskrifna öfverallt med segerord?
Säg, skola nu för evigt minnets näktergalar
Begråta dig i dina egna dalar?
Håll, häfdens engel! — Skynda ej att rifva
Utur historien hennes skönsta blad,
Snart skall en ny Homér stå upp och skrifva
Ännu en skön, odödlig Iliad,
Der hvarje rhapsodi om nya segrar talar
I lagerskogar och i myrtendalar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
