Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gud! hvilka taflor nu den svanen målar —
Han Domens hemligheter slöjar af,
Och bäfvande i gudomsljusets strålar
Utsläckta verldar träda ur sin graf.
Vill du se djupet af ett modershjerta,
Med Lidners sorg träd in uti Spastaras smärta
Bed Rosenstein, så får du sedan följa
Den vise till Aspasia Lenngrens hus,
Der i en klar och muntert skämtsam bölja
Med sina skuggspel, sina falska ljus,
Sig verlden speglar, ler och blygs tillika
Inför sin egen bild: —hvad den är ”grufligt” lika
Far sen till ”Djurgåln” och dess glada yra
Och bo på ”Fiskartorpet” uti natt,
Ty der är dans och sång och Fredmans lyra;
Den ena glädjen tar den andra fatt.
Töm en pokal på dessa yra fester,
Der ”Ulla Winblad”, ”Mollberg”, ”Movitz” äro gäster
När Orpheus spelar, skog och böljor dansa,
Naturen sjelf blir tokig utaf fröjd.
Här är Hans rike — honom vi bekransa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>