Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Hvad är väl lifvet? — arma hjerta, svara!
Vill du din egen gåtas ord förklara?
Jag tviflar, att du kan. — Är det en dröm,
Som blott betyder: njut och lid och glöm?
En gång var j a g ock lycklig! Då låg lifvet,
Ett hoppets löftesbref, i majgrönt skrifvet.
Du sköna hägring af min barndomstid,
0 egde jag en droppe af din frid!
Der stod ett hus, gladt som ett barndomsminne,
Och idel kärlek blommade derinne, —
Det stängdes snart för mig. Ej någon vård
Jag har på dessa minnens kyrkogård.
Det kom en annan tid! — Med giftig tunga
1 barndomsparkerna sirener sjunga. —
Den var så glad och hette ungdom. — Den,
Ett hånfullt spöke, mig förföljer än.
Man började att om en kärlek tala,
Som kunde alla jordens qval hugsvala;
Jag trodde den, och den mig törnen gaf
Till minnesblommor på min glömda graf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
