Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Min gr al! —• Ja, arma, öfvergifna hjerta,
Du lempel för min kärlek och min smärta,
Svep dig i moln, kläd dig i offerskrud!
Må menskor dömnia se’n;— sist dömmer Gud.
Haf tack, J ädle vänner! J, som gjutit
En strimma ljus uti de moln, sig slutit
I dystra massor kring min qvalda själ. —
Jag, det är döden, bjuder er farväl!
Du sista timma, huru trög du skrider! -—
Jag kämpat ut den hårdaste af strider,
Jag brottats med mig sjelf på qvalens ö;
Slå ut, säg till, när det blir tid att dö!” —
Och timman slog de tunga, dofva slagen,
Dess sista ljud i fjerran rymder dog,
Och hän med det, på lifvets fröjd bedragen,
En ädel ande ur sitt fängsel drog,
Att söka sig ett hem långt bortom tiden
Och finna, hvad han länge saknat — friden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
