Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Farsoter växte i hans spår, som svampar,
Och gingo fram brådstörtande mot Yester;
Men Muskoviterna — de böjde knä och bådo
Och trodde vildjursynglet vara Gud:
Ett öra hade han för deras dyrkan.
Han ville göra äfven dem till verktyg
För våldets och för yrans midnattsvärf.
Det rus utaf vidskepelse, hvari
Se’n länge deras själar legat dränkte,
Det närer han och binder dem med fruktan
Invid sin molnvagn. Som en hungrig svärm
Af småkryp, stimma de, i hopp om byte
Nu i hans spår och speja efter rof
Och blod, som kunde mäta deras lystnad.
Så står han hotande ännu, som fordom,
På Rysslands jord och sänder fikna blickar
Och rullar massor utaf moln mot vester,
Och Ryssarne, det slafviskt bundna folket,
De höja sig på tå blott för att skåda
Hur det ser ut på Sverges fjerran strand,
Om någon skörd ännu det torde växa
Som kan förtjena till att bergas in.
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
