Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var för mycken lycka!
Du pöste, så du höll på att pösa sönder, du,
Lovisa lilla!
Du behöfde knusas — nu igen — knusas riktigt.
Och knusad är du — i småsmulor!
Samma dag på kvällen smög jag mig upp till fru
Ungfrau för att om möjligt snåla mig till litet godt
humör igen, så riktigt modlös kände jag mig.
»Jack säge dig någet, min Lovise», sa hon, utan
att alls låtsa om min särskilda missräkning:
»Jack ämne sitte in dem kasteli und schläppe
raketer för det Majestätet upp - aber det Majestät komma
nichts. Nu jack schläppe de raketer upp för er — schnart
— på en schtor fest. Aber nicht just nu. Jack und
den kapten ligge i den luf, aber seden /»
Nog är hon rar!
Alltid bjuder hon till att roa och förströ oss, när
något tråkigt inträffat. — —
Alltid.
Också riktigt önskar jag, för hennes egen skull, att
hon och kapten inte länge måtte ligga i »den luf» på
hvarandra.
Men någon tröst fick jag inte.
Det känns, som om jag setat i en gunga och svängt
högt högt mot en strålande sky och fallit pladask i
backen.
Vete Gud, när jag orkar samla ihop mig mera!
SJUNDE KAPITLET.
Helande Plåster. Sista båten. Farbror Janne.
Ingen människa står ut med att känna sig slagen
i småsmulor alltjämt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
