Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte att daska — tra-tra-gedin i hufvu’t med narrbjällran,
— och så — trikå — frun — mycket — trikå —
förbannadt mycket trikå! eller hälst — utan! — Ha ha ha —!
Det är — konsten — ser frun, nu — nutidskonsten!»
»Gå och lägg sig, herr Holm», sa jag så vänligt
jag kunde, fast jag fruktar det inte var så särdeles
mycket jag kunde.
Jag vet inte hvad jag ville ge, om jag hade det
besöket ogjordt! Det är rysligt se en människa, man
håller af, sänka sig så där.–––-
Senare:
Utschaschad! Ingen människa vill bli hufvud! Som
det egentligen tycks vara ett hundhufvud vi behöfver,
så duger mitt kanhända. För öfrigt måste det duga!
Senare:
Ja, det säger jag, att hvad en teaterdirektör än må
ta sig till, så bör det förlåtas honom på förhand.
Det är ett rysligt kall!
Vete Gud hvar jag ska få två döfva ifrån, och
ingen älskare har jag häller!
Älskarinnor kan jag däremot få en på hvart
finger. Men hvad ska jag med dem att göra!
Senare:
Skalat kring hela staden: är upphettad som ett
lokomotiv. Den unga döfven besatt, den gamla omöjlig
få fatt i.
Konversasjon samma afton i sängkammaren, sedan
Ruffen och jag väl laggt oss.
Jag, ljuft:
»Ruffen lilla, visst vill du bli den döfva?»
»Nej.»
»Det är ju bara att inte höra det, och det är dit
ju så ovanligt skicklig i af naturen.»
»Nej.»
»Älskade Ruffen lilla!»
»Nej.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
