Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag känner att jag får hjärtkrampen.»
Ett misstänkt långt andetag–––-
»Inte vill du väl, att din Lovisa ska dö af smälek?»
En ljudlig snarkning — —
Jag förgrymmad:
»Ruffen!»
En ändå ljudligare snarkning.
Om det är sådant som kallas att »angaschera
sysjetter», så får jag lof att säga, att det är ett bra
otacksamt göra!
Och ändå hade jag min sysjett i sängen.
Tänk då, hur bångstyriga de ska vara, när man
har dem litet längre ifrån!
Senare:
Har nyss mött fru Enberg och Fanny Flax.
Låtsade naturligtvis ingenting om, utan var så vänlig.
Det var roligt se, hur de stod och sväljde, när jag
talade om vårt sällskapspektakel, och inte visste om de
skulle säga något om deras eller inte.
Undrar just, hur länge det dröjer, innan de
kommer i lufven på hvarandra??
Senare :
Inte mera kraft i mig än i en våt handduk. Måste
telegrafera till Villy efter andra pjäser.
Så här telegraferade jag för att lura telegraffröken,
som är god vän med Fanny Flax:
»Sänd omgående flera täcka Frediksonnare i en
akt. Mest fruntimmer. Inga älskare eller döfva.
Telegrafsvar. »
Ja, begriper hon det där, så!
Senare:
På aftonen kom det svar.
»Hur står det till, tant Lova! ! !»
Och den där ska redischera en tidning! Då, om
någonsin, gäller det att förstå livad ingen begriper, skulle
jag tro!
Hemma i Jockmock. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
