Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE KAPITLET.
Den nya redaktörens ankomst och verkan.
I dag är det den första.
Jag har setat hela dagen i min söndagsklädning
och väntat på den nya redaktören, med min bästa spets
på hufvudet, men han har inte kommit ändå.
Han kunde ha varit här tidigt i morse, efter som
vi hade räknat ut det, hvarför jag redan klockan 9 var
i full parad. Barnen hade jag bedt ned på
förmiddagskaffe, ty tänkte jag, ungdom och skönhet afväpnar allt
— till och med kvickhet.
Nu känner jag mig just litet trött och urrig.
Den andra:
Inte i dag häller. Finns det något värre än att
vänta!
Den tredje:
Väntat hela förmiddagen; bjudit barnen igen. Strax
efter middagen knäppte jag upp klädningslifvet och
sköt af mig kängorna för att hvila litet, ty att han inte
kom i dag häller, var då tämligen säkert.
Kunde något ha händt honom?
Jag hade just somnat riktigt godt, när Sofi stack
in hufvudet och skrek som om hon haft eld i kläderna:
»Frun, frun, nu är det nå’n här!»
»Hvem?» frågade jag yrvaket.
»En alldeles ny herre!»
»Du min värld», skrek jag, »det är han!»
»Klädningslifvet, Sofi! Ah, ett sån’t elände — och
kammen! Hvar är patron — och fröken Maja? Ute?
Ja, jag säger! Och barnen som är hemma —. Skicka
efter dem allesammans, låt drängen springa! Ta genast
in kaffet — småbröd står till reds. Du bad väl honom
stiga in i förmaket? Glömde du —! Glömde du? Står
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
