Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bäst, det, men hvem ska sköta och passa upp på
honom, när han ligger där med konjongsjoner i hufvudet
och behöfver is i nacken?
Inte lär det bli den där nippertippan, åtminstone!
Kaptenen dansade som om han haft benen här och
resten af både kropp och själ på ett helt och hållet
annat ställe.
Vår nyaste redaktör dansade inte alls, utan slog
sig ned hos mig i stället och började att tala illa om
sin företrädare, hvilket jag just tyckte var skamligt. Om
en människa har rättighet tro sig bli talad väl om af
någon, så bör det väl vara af sin egen svans! !
Alma Postmästare var den sista gästen som kom.
Bums blef jag öfvergifven af min kavaljer.
Jaså, på det vis–––-
»Tant Lova», hviskade i detsamma kapten bakom
»Hvad är det om?» sa jag litet otåligt, följande
Ruffen med blickarna.
»Hysch — hysch — — smyg sig upp i skylejtet
––––Jag måste tala med tant Lova!»
Nu flämtade Ruffen — nu kom näsduken fram —
Alldeles så ja, tänkte jag. Bäst det är, så ligger
du väl där!
Nu smet han, Gud ske lof, in till herrarna!
»Hvad var det du sa?» sa jag vänd till kapten.
Det var en bra intressangt känsla, när jag fem
minuter senare smög mig uppför den smala trappan till
»skylejtet» — en glasutbyggnad på taket. Det kändes
närmast som om jag smugit till mitt eget kärleksmöte
och min utvalda varit en landsflykting, som haft sin
springare frustande i skogsbrynet.
Kapten var redan där.
Han trafvade omkring som en tiger i en bur och
såg förtviflad ut. Så stannade han helt tvärt och sa:
»Det är de fördömda fotografernas fel alltihopa.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
