Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elddonet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
ELDDONET.
vud, håller stenen och ett stycke flinta
framför sig i mörkret, slår eld.
En stor, blå gnista springer ur stenen,
blå som den vildaste blixt och med en
öfverväldigande ljuskraft, som ställer en
värld för Ungs ögon. Nu:
Han är icke i hålan utan i det fria,
och rundt omkring honom skimrar ett
grönt element, hvari allt hvad han ser
flyter ut och förtonar; högt öfver hans
hufvud ligger liksom ett vaggande,
spelande tak som bryter ljuset med
bländande klarhet, och han förstår att han
är i vatten, djupt nere där vattnet sluter
sig varmt och tungt om hans kropp och
löper honom med fina, kittlande
bubblor utefter sidorna. Synkretsen, som
är trång och konturlös förskjuter sig
under det han glider fram, och han ser
andra väsen i rörelse, stora, pansrade
roffiskar som möta honom och
skyndsamt vika åt sidan med ett slag af
den sneda stjärtfenan, genomskinliga
pirålar försvinna med hastiga buktningar
mellan hafspalmerna. Nere på bottnen,
som i det klara vattnet synes långt
närmare än den är, ligger som en tusen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
