Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:o 1. Måndagen den 17 Juli 1809
- Sång
- Recension. Historie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kärlek till ett Fosterland!
Ädla hat till Slafwens band!
I wårt bröst er låga nären
Och kring Sweas Landamären
Höjen än till hennes wärn
Swears arm och Swears jern!
Recension.
Historie.
Den Swenska Stats-Författningens Hisioria, af G. A. Silwerstolpe.
Stockholm, 1809. Marquardska Tryckeriet. 94 sidor 8:vo. H. 16 sk. B.
Ibland den mängd Ströskrifter som under det sist förflutna halfåret utkommit, är
den närwarande ostridigt en af de få, som icke böra dela de öfrigas öde, och den
förtjenar här få mycket mera en granskning, som den har en stor publicitet. Likasom
alla Hr S. Skrifter utmärker den sig genom ett lätt föreställningssätt och en
behaglig stil. Den är likwäl blott ett Utkast, och tyckes nästan endast wara författad i
afsigt att gifwa ett summariskt begrepp om de Regerings-Former som under de senare
Seklerna hos oss warit antagna, hwarföre ock Författaren börjar med den
Anmärkningen att "i Swerige har icke något alfwarligt försök blifwit gjordt att genom
formliga Akter bestämma en Grundlag, innan Gustaf Adolf och Axel Oxenstierna
utarbetade Riksdags-Ordningen af år 1617" m. m. hwarwid han i en Not
undantager Konunga-Balken i Lands-Lagen, Arf-Föreningen och Gustaf I:s Testamente[1].
Denna början wäcker imedlertid genast hos Läsaren den misstankan att Hr. S. icke
med nog kritisk blick genomträngt sitt ämne, och den delen af Arbetet som afhandlar
de äldre tiderna ger honom många anledningar att icke ändra sitt första omdöme.
Några bewis härpå torde wara tillräckliga.
Det är owäntadt att Hr S. (sid. 3) låter Sweriges äldsta Adel (Tignarmän[2])
bestå af slafwar. Ordets bruk bewisar likwäl att han har orätt. Författaren till
Herwarar Sagan säger (Kap. 5.) om Bjarmar Jarl att fast än han ej bar
tignarnamn war han ej mindre rik än mången konung, och i 15 Kap. af samma Saga
säges om konung Hejdrekr akt han tignade (dyrkade) Freya mest af alla sina
Gudar. Wisserligen bestodo Konungens Embetsmän oftast af hans slafwar, men dessa
hade icke tignarnamn.
Icke heller nämnas Länsmän straxt efter Ynglinga-Ättens utrotande; de
Embetsmän, som då styrde i Provinserna kallades Jarlar och Hersar; men Kolonierna
woro likwäl icke sammansmälta till ett helt, ty långt efter Iwar Widfadme[3]
omtalas Fylkis Konungar, som icke woro beroende af Upsala Konung.
[1] Landskaps-Lagarna, som på så många ställen bestämma både Konungs och Undersåtares
Rättigheter äro likwäl redan försök i den wägen, och Kalmare Förening af 1397 och 1436,
Kalmare Recess af 1483 tillika med Unions-Konungarnas Försäkringar, woro werkeligen
mer än försök.
[2] Stafwas oriktigt Thignarmän. Åtminstone finnes i de tryckta Upplagorna af wåra gamla
Sagor icke Runan Thor (ᚦ) nyttjad i detta ord.
[3] Hwarföre Herr S. kallar honom Widfarne känner Recensenten icke. Sturleson har
Widfadmi (Ynglinga Sagan Kap. 46, sid. 54 i Köpenhamnska Upplagan, af Schöning).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:53:48 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jolitthe/1809-1-79/0006.html
