Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1. Måndagen den 17 Juli 1809 - Recension. Historie - Anekdot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
West-visningen pik den fös-lindring SFI-etiska Stats-Förkastninan undergieif isetikn
Kristendomendinförande till Falkman-Anetts upstigaitde Pa Thronem lxar icke» nos
anda-ing) Författaren talar om de winitegierade Standen, ehuru inga andra än de-
Andeliga ännu ägde några egenteiiga spe-idi!egiet:«och deßa tvotso länge så inskränkta-
att Kyrkorna skattade söt- den jord de agde otwet wißa Tunnel-and. Allmogeni
sal-ilades också wid Nisse-agen till en skidan mångd, at den stadga Magnus Ladu-
lås- utgafdeeemet, lvar sörmodeligen en tsödmändighet då man sökte att förekomma
wåldgasinina tht denna Scadga alldeles söt-död alla som ej enkom blefwo kallade
att insinna sig svid Riksdagen är likaså oriktigt. Poßessionaterna singo icke heller Kon-
nngens Dans-skatt öfwer sina underhasmande förr ätt under Kalumye Unionem
DF Hk S. sid. sig stiget-, «att Ken-ungen ntwidgade sina Besittningar genom
«He:nmanens nedlåtande under Goldmans-ratt ät den as Tignarmännen nyskapade
« Adeln", delvtsar han att han hats ett alldeles falskt begrepp om deßa tiders Adel,
lsinaismed alldeles ide katt förstås andra an Kostnngens Embetsmän, och deszas inne-
hade nuet-endera sina Lån som ext slags Lön. Icke heller tvar«Länsratten nånsin ätst-
lia, om icke da Länen wdeo pantsatre, hwilket ganska ofta hände-i Det war således-
Embetet eller Järta-tingen som utgjorde Adela, ti) annan Adel sanns ickesi Swerige
före Kain-inre Förenin«g, och de Lidelabref font under den tiden blesivo ntdelta med-
förde inan. Medboegerliga söt-ettaides-rättigheter, utom den att bruka ett Stewe-märke-
Fkålseikattiglseeen wat- wid sia början icke en så stot- förmän som Hr S- tyckes före-
skålla sig« Mait bel)·-öftver blott anmärka att enRusthåst borde svara ivard 40 Maks-,
hwilket wat- en betydande suman då en tid då en –Oste icke inarbetades titt mer ätt
en Wf Maks -:), Maks-aktningen af ett Krigsstesdp beräknades icke högre. iskalle–
mannen skulle desäntom ara-ta föl-sedd med fall Rustkiiitg,
Herr S. söt-blandar allt fösts mycket Fralse och Adel, hivilset is äldre tiderna alls-
deles icke kvar det samma. Hans begrepp om dessa tiders Krigstsensk oeh-Beskattttings-«
satt öfwerensstamma icke heller med tväras gamla Skalman Mänga ben-is hämäL
kunde anföras, men Recensionen af en Bok som blott avtaget- 6 ark dör icke blifwit-
en Afbandling, och tvära flesta Histoti-skristvare has-da så litet eller sås otsedigt upp-
tagit deßa ämnen att. man lätt kan xiii-ßledas.. Ree· skulle icke heller med dennas
stränghet bemött en föetjentFörsattaise, om han icke fruktat att DNS historiska- anno-s
diket skalle hos de siestaLåsare giswa ett· slags sanktion åswen ät hans-s mist-ag-
»An«ekdo-r". . ·
Wid ett as de Tyska Hefiven hände sig icke länge sedan, att-« en ling« Hosk
Fröken befann sig i en wiß ganska bendsani belägenhet. Hermes Försilnna tog saken-
ganska hastigt och lyda mäsie «omßder bekänna meds hwilken as Hostvetct Eleganteits
hon lefwat på en så föl-trolig fot-. Denne, som wat- en ung Ofsicer och ej trodde
sig ensam blsottslija, efterskickades genast och« tillspordes efter en ian straff-predikan,
om han· ej tänkte gifta sig med henne? «Ers’Högl)et, sidamde han-; få se heter
de andra gör-«
Elissälsisige tanden« Widstrbd Bati. is Elbe-in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
