Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2. Onsdagen den 19 Juli 1809 - Om Allmänna Minneswårdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
» «-Det är besynnerligt att tagarna, famös-ta sträcka öfwerslödiga omsorger till
saker af ringa wärde, sällan gjort någon uppmärksamhet på de största belöningar ett
Stat kan gifwat Allmännsa Minnesioärdats. Lagsttftare utan tillräckelig mennisko-
kännedonrhafioa funnit det tattare att straffa ett brott ån att uppmuntra till en« dygd.
Mait har lönat former och-missbruk ifan Latien, men deß nyttigaste Stiftelser har
man alldeles försummat. vDet’w.ar itte folkmängd, icke rikedomar som beredde Roms
öfwermaktz det tvar en rättiviti utdelning af Eklöfs-Kronorna som gjorde Roine-rika
soldaten så oförski·ackt; det roar triumf-tåget, och t»den sparsamhet hivarmed det betoils
sades, som tntingdnbblade aran af segern. Sa snart Despoterna med sina slaswar
tilldömde sig de l)edersbeivi-Zniugar som endast tillhörde förtjensten, blef Rom icke
mer hivad det warit, emedan dels-fjädern till deß storhet tvar förslappad-
Allnninna Minneskvårdar borde icke- för hastigt få uppresas öfwer de döda-
vch alldrig öflver någon les-vande Det är bekant att under slets-va Reboluiionshran
vtog Franska Regeringen det beslut att ingen kunde få ett rum i Pantheon förr än
kiv år eftersin död. liren helt olika synpunkt beskådas en» handling af det närma-
rande Slägtet och af det kommande; det förra dömer blott etter utseendet, det senare
efter följderna Okunniga om driffjädrarne till en gerning kunna tvi ofta taga medel-
måttans stumplhcta för snillets segerkr·afts, ocb konsten att synas för styrkan att wara;
lvi tunna beundra ea gerning som störtar tvära efterkommande i ett gränslöst elände. -
Med hivad skal tvaga tvi då att inkräkta de Slågtens domsrätt som skola följa oß
eller uppställa, sunt ett föremål för deras tvördnad, bildstoden af de personer som
kanske bidragit till deras« lidande? Hafwa tvi då sjelftva utan granskning antagit
tvära Firders Lagar .enttdan lvi fordra att mäta barn skola blindt lyda mäta beslut?
—- Wtßerligen mäste begäret att rada ligga djupt inplantad imennilkans bröst, då hon
sagorna svin befalla öftver en tid dä hon sjelf icke mera är. «
Sallanlitwåt har den allmänna entusiasmen upprest en oförtfeut ininneswkird.
Stnickret har deremot upprest så många flera.» För at smickra en Regent föreslår
Lncksötaren att uppsätta hans bild; hivar och en, som i framtiden önskar sig någon
gunst- skyndar att bidraga dertill —- otb fruktan att anses för frondörer förleder
mängden- .«Se det-ett offer af den allmänna tacksamhetens Genom deßa och dylika
falska tvördnadsbetugelser förledes litwal Regenten. Han tror folket lyckligt under-· sin
styrelse dki det knotar deröftveri han tror sig följd af det allmänna bifallet under det
ett allmänt misströstar färdigt att utbrista; och smickrarem som fruktat att förlora
sitt inflytande genom ett förändradt Gats-Sufiern, under-håller hans tvillfarelse och
uttyder lidandets återljud för Oemagogenö härskri. -
Mait har längesedan anmärkt, att i en Stat der Försten är despot sträcker de-
spotismen sig trapplois ntföte till hwar oti) en son-. innehar den minsta del af makt.
Dek förhåller sig på samma satt med smickret. I den mån nian kan,ikada är nian
också saker att bli fruktad. OIIexnnskorna lotsa oftast den största undergifwenhet för
deni· de hata. Derföre hafwa ocksgi några folkslag framburit offer lit den onde på det
han " icke skulle göra dent« nägot ondt- Under en despotisk Regerina finner hivar och
en Satrap alltid några underhafmande smickrare, forn genom honin wilja göra lyc-
kat förhållandet blir detsamma font i anseende till Regenten; men då dennes bild-
stoder blifwa i framtiden ett ämne för det allmänna hatet, blifwa hans Gunstlingars
»sällan annat-an föremål för- det allmänna föraktet« —
»« Emedlertid har Statsn förlorat den enda tttwäg den ciaer att göra rattlvifa
nt en stor man-« som under sin lefnad blifrvit mißtand,» eller font-uppoffrat sitt-kis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
