Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 22. Måndagen den 4 September 1809 - Om skillnaden emellan borgerlig och politisk Frihet. Af Gentz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
. Der den politiska friheten är ett medel att tvinna den borgerliga ar den också
, det säkraste medlet dertill, och faledes en stor fornan Boigerlig frihet taii existera .
» iitan all politisk, iiieli fakerheken att den skall blisioa ioaraktig kan endast eihallas ge-
nom en riktigt organiserad politisk frihet-
En Ration som tror sig haslva tvishet och skMghet nog att riktigt organiseia
sin Politiska frihet —- ett göromal hwilket icke ar ib desilij ge Ystr, har isatt at·t sträf-
M derefter: om det ofta är en formaten önskan att deltaga i MLagsstistningen ål den
likivål tillatlig, och att ioilsa gisnia en saker gliiild at den boigeiliga fiiheteli al ett
beioiiiwaisdt sotetag « Men en Nation soln har den-einbiilil·ijngen enlt ar gjoidt då
den politiska friheten ar wnnneil, och att den borgerliga, soiii alilsiindetet högsta . «
ändamål, koiiilnei sedan af s g sjelf, denna Nation arbetar ids-s s n Olockai och deß ,
förblindelse år ännu sördeifligaie, oln den, för att erhalla politisk siihet uppoffrar en
gammal fölsattningi som ioal icke idar politiskt fii, liien hivarigenoin den ägde bot-
geillg frihet, eller atlilinstone en ansenlig grad deraf.
Den sin icke känner annan Lag an eil beherrskares nyck, eller den soln jeiiite
Lagen äflven lyder en Herres wilja, sil-, inoliiisk mening, denne Hel-res Sli.f. »
Den som lyder Lagar, men Lagai,-solii åro orättivisa och förtihetande, äi desa La- s
gavs staf. Dell som lhder iattlvisa Lagar och endast lhd er deni, år en fisi Under- « s
såte Om han seiilte denna förmån tiger en fullkomlig säkelhet olii deß sortsalaiide, " i
en säkeihet soiii grundar sig da Statens oiganiseising, da njuter handen hcsgsta ’
grad as frihet, soill kan tankas i ett borgerligt Saitisnlid
- Osweisallt, der den politiska friheten icke leder till den borgerliga , iii-artar den
snart till ett tomt nailinz och har till oihilled, sa lange den racket-, icke nagot ivärde « s·
Att stels ivara Representant, eller walja Representant till en Lagsiistande Folk- — «
föl-samling, kan i och för sig sself endast tillsledsstäua en barnslig fasangm den s
svin ar nöjd derined «fbi·-tienai knappt att ioara iverkligen fri. Men att icke bara
andra band ati de soili laggas af en rattivis och fin alla lika gällande Lag, hivar-
ifian denna Lag ock iiia kollima- detta böe niaia en förnuftig mans hogsta önskans
detta ar en odlad Simei-borgares rätt. —
Politisk sa ival som borgerlig fiihet hasiva sina Hinder. Det torde icke wara
alldeles onyttigt att undersöka hiviitet som ar högsta graden. «
. Högsta grad af politisk frihet maste sinnats dels hivarest Logarna gisioas i eil "
Försliltiling af hela Rationals och der hivar Medlelli deiaf, titan undantags hat en iösti ,
Lagstistningen En sadan Forsattliing kan endast slitnas i en ganska liten Ctat I
sin fullkomlighet hal den också annii atldisig funnits-, och hivad som är lilaiktvardiaast, .
s den skiille snaraie ivala ivadlig för den boigerliga friheten an tjena till deß beset)dd.’
Högsta grad as bot-gults frihet skulle sinnas der, hirsaiest alldrig nagiiii annan
makt an Lagens niore gällande, och hivar-est sLageli alidisig föide annat Spikat an
rättloisans Mait hehofiver endast hitin deßa wiltor för att lotsa sakens oiliöjligl)et. s
Den skillnad sonl har blifivit anförd emellan politisk och borgerlig frihet, bor
noga iakttagas af den som will silososeia öfiver politiska föiemäL « s
. Giansrar man deßa begrepp annii ioidare, sa ioisar sig skillnaden emellan bor-
gelslig och politisk frihet, aswen i en annan dager
J giiinden gifwes det blott en enda politisk frihet: oeh det ar denna solli flera
- Siaisnian kallat sin den borgerliga-. Den som blott lhder raitlvisa Lagar ar sa sii,
" att han icke- kan blifiiia det ividare. Men, hivad som ar npphosivet till denna frihet
eller deßa isatta-isa Lagai, och hlvad soln gar i boigen sin deras bestand, aro bisaker,,
korn icke egenteligen höra till begreppet oiii en Stats frihet. Dell högsta borgerliga
. « s
..i s
s .
.« –«
i
yrs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
