Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 22. Måndagen den 4 September 1809 - Om skillnaden emellan borgerlig och politisk Frihet. Af Gentz - Öfwersigt af Spaniens Politiska ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
x
i « » «
-
— « frihet skall ibißerligen bliswa loarakrig om den grundar sig vii den volitiskaz enen den
är icke nödwalldigt förbunden dermed. Deremot ar det icke riktigt att gifwa namn
af frihet åt den medelbara eller omedelbara andel, som den enskilte medborgaren har
i Lagstiftningen. " « " . » » , .
Det gifwes ingen borgerlig frihet i Statem om icke den njutesaf alla deß med-
lemmar utan undantag.« Den rättarna-lagen känner ingen skillnad, och der borgar-«
«-lig frihet herrskar, ar ingen ösloer Lagen- Men sjelsiva Lagstiftningen har i de äldre
tiderna alldrig blifioit nsedyd som en alllnånsmedborglig ratt. ] Oni Lagen skris-ors
" af tre personer eller af ilfende, om jag samtyckt dertill personligen eller genom Full-
mättig,’ ossenteligenkeller i tysthet, allt detta är likaniycket när den blott år rann-is,
och enloaldig. Den forn lyder en rättivis Lag lyder endast sig-sjelf. Men huru
kan man egenteligen kalla det frihet, soln, Utan nagon dßillighey kan sträcka sig till
-ett större eller mindre-antal as Medborgare, öfwerlåtas at en enda eller återtSalls
skap, formalias personligen eller genom Flillmeiktig2 s «
Granstar man noga, sinnes det således blott ett enda slag af politisk frihet: det
andra, forn man wanligen ger detta namn, iir blott en wiß forni, tillhörande borge-.
liga Sainfundetz och som under ,n)ista wilfdr blirganska wälgörande för friheten.
Emedan man ofta funnit friheten förenad med denna form, har man gifwit fselslva
formen namn af fril)et.. « . . x » - «
Det blir nu begripligt huru tvi i början kunde säga, att den ena friheten är
·medlet, och den andra ändanniletz den ena friheten tienar den andra. Uttrock as
detta slag skulle titom denna förklaring icke haft-va någon ratt mening; Montes-
, qisien säger-: «Den politiska friheten ii motsats af den borgerliga )« år den opi-
nion man har om sin egen säkerhets-« Wore politisk och borgerlig frihet det-samma
så wore dennadrsinition obegripelig eller i högsta grad villkorlig: bon är intetderaj
som man, utan att hålla sig ivid ett mångtydigt ord, endast betraktar den sak som
skall beteknas dermed. . « - » -
Gswersigt af Spaniens Holitifka ställning.
Jngenting har,v kan.han.da,ihögre grad lvciektEurooas deltagande och» oroliga kvarn
tan på utgången, än be händelser-, forn inom mindre än ett års förlopp tilldragit sig
iSpanien. « Förestållningen af ettRikek «fomi-1naßa uppreste sig emot sina besegrare ,."
uspolifwade minnet af de gamle Germanernas företag emot det fordna Roms koloßala
makt, och den- chatt-gång- fOXU krönte Spaniorernas Iliaden, ldfloade att bliswa ännu
mer-roaraftig då de understöddes af drtrita och mäktiga England. Men deßaIuts ,
sigter· förs-vunna snart. Hwarfen årstidens befinneligheter eller de sjell", som Natnren
tycktes has-va ställt till ett bål-verk emot erösarem hindrade Napoleons härar att,
framtkånga- Pch Madrid» ert-isade för skandra gängen hans Brors-sk sin Konung-
Engelska Atmåen stod svid Fransmännernas inbrott Ti Spanien i tre afdelningarq en
under General Baird i-Cortilina, en under-General Moore i Salamaan oeh en
under-Gener« sej-ode i Aranjuez; Scoan Castanos war slagen och Madrid kapitu-
lerat, drogo Engelsmännerna stg tillbaka; men förledde genom Fransia Anne-erans Mar-
fcher ryckte de lit-er fram att angripa Hertigen af Dalmatien (Soult), och anlände
till Sabagnn den 21s Deeember. —- Denna rörelse mar förut beräknad , emedan man
hade genom falska bref,« som man med filt lcint falla i deras handel-, ,gif«-
-
. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
