Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 33. Fredagen den 29 September 1809 - Hwad nytta kan Fäderneslandet hemta af de presterliga och medicinska Studiernas förening?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Swskkge 1205 Pasterateh och antagoni, attdetta antal Lalare skulle svara tillräckligt föt-
Allniogens hetsa-wärd, ehuru Sackain gifwas, isynnerhet Noi-råt, som i anseende till
sin widd nödloändigt fordra sin egen Latare. Jag fragart Medgiflva Sinti-nit till-
gångar att löna en sådan mängd Låkare och art löna-dem få tillräckligt, att de,
ujcm att behdfwa aflas om praktik ibland Herrfkaper oci) Ståndsioersoneis, eller att-
lata betala sig af Allm«ogenf, ty i deßa båda fall skall ändamålet likafullt förfelas —«
kunna aga sin nodwäadiga utkomst? Befioaras denna frilga med Nej, sa erkännes,
tillika, att ingen annan eller bättre utmäg fin Staten gifter till somnande af· en flsr ,
alla deß Medlemmar lika soillnlzärlig helsoswcirm ån att anbefalla och npnmuntra
dem som inträda i Andeliga Standesatt forwarftva sig Medicinsia kunskaper-. Harriet
och ett Lands olika beskaffenhet och tillgångar fordra«olika ansiallter för ert orl) faln-
nia ändamål. Hwad— som i ett folkrikt och af förmögna Foraaltare bebott land, der«
Latine, efter bei)of, af sig fjelfwa bildar-, wore en bleve-nödig omsorg, blir- rivet-tom
högst nödwändig i ett land, som ar fattigt både på folkacb penningar. Statsmalp
. Man förtjenst bedömares der,- likasom den« niekaniste Werkinåstaiscns, af hans fint-—
llghet att lneb en och samma kraft på engång drifwa flera l)jnl. Ju mera man der
kan uträtta med ett-mindre"anlal Embetsmän, ju större förmän fin Seaten·- Vespa-
ringen af deß penningar är redan en minst; men den af deß Medlemniar ännu norra
När skall man lära att inse denna fattning ? - a
Mali bel)öfivrr·icke mycken skarpsinnighet för att sinna, det en -Folk- Harare all-
tid borde wara. Lafaye. Hais man glömt etter lviii nian ej minnas att Ivar
Gudoinlige Neligions-Stiftare och hans första Las-jungm- wvro det och att Eneid-
tiika Presierna hade Safan-konsten itu en betydlig. del art tacka för det nästan-
Gudalika anseende, hwari de stodo? —- Detta ligger i Sakens Nann: sjal och kroat-.
aro så innerligen förenade, bådas lidanden sil mycket malande-och återstoerkande nå
"l)warandta, att den ena tiddwandigt fordrar kännedom af den andra. Tillfatsen gif-
was af grannlaga sanitnsrtssmäh der en Presi isynnerhet beds-livet rädathilatei
tvettenfkapem och huru inifngenhar icke ii deßa wigtiga ögonblick- deklagat sin okun-
nighet deri! Huru många anledningar till inskarpande af manlighet försonligher och
andra Samhällssdngder, som del-igenom gii lbrloradel Hwilfen ljus soßelfatming
skulle det icke wara fin ett känslofnllt hjetta att, utan omsorg för sin utkomst– fä
sippas-fen sig åts den lidande inenfklighetens hjelp och trösts Och barn mycket skulles
icke dessa dribbelt wälgörande åtgärder lättas af hwarandral söt-troende fn- Haiti-oret
stör Mikal-ens- lnckliga ivers-samvet- alwensom för Själssörjarewjp Hloent förrn-ärbar-
" tre alt ban, Fagifzva och underhålla det? Srålld i de närma-ske octywigligacske förhal-
llanden till sina Adoram skalle ban ei med framgång-torna pils deras öfwertygele
-i lnvatje amne, afmen öftver deras fattnings-fornisng Gdr honom till kalare so-
och fördomen för Lateinedel ochinbillningen om ett oundnsillisgts öde oeh en wiß sbrei
sattdbdstnnnaa ifall föl-smittan lita hastigt sin deras svan-liga tur-metoder:»ldak«srani-s «
lösning af Fader War- Femnddiga figurer och knapnnålar — en w«idslepell;es, font-
anklagar Tidebwarfwets och fjelfwa Lara ståndet-!- tipplsosaingc Hwad är det font göe
att qwatksalfmare, klosa gubbar, käringar och signerskor sicke allena-st- icke framdragas
till wallörtjent näpst för sina iltbragdee mot Sanihållrt och menskligbttsklh titan kilt
och med kalas, anlitas och utbasnvarf2 titan twifwel ingenting annat-in brist på-
erdentligsa Lill-arks oelj den-stora otanaigl)ctea i Latareiwettenskanew — · »
« « «’ Norre cresdnlitö falk toute lent science.
Men förena Helfowärden och Själasloärden —- och detta mists skäl blivet-klagade
enda skans icke mera lxeinfdltas Saliilzasllea Ola aktnings-« förtroende och tar-ler sfär Las
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
