Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 33. Fredagen den 29 September 1809 - Hwad nytta kan Fäderneslandet hemta af de presterliga och medicinska Studiernas förening? - Dramatik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
» heter-
raren har det tvigtigaste inflytande oä aktningen för sjeifwa Melissa-mm hwetn inser
ej, att intet kraftigare medel skulle gifwas till stannande af begge dtßa ändamål,
än denna förening afstirarens och Lakatens yrken-? Och, om i Polittiktaffeettdh
endast nyttan af en sak bestämmer deß wärde, htvem sinnet ej att Ptesteisttindet ii
denna egenskap skulle blifwa af dubbel nödvändighet och wigt fot det Altmanna,, och
att söljakteligen alla försöt. mot deß politiska existens ifrån detta ögon-blick stolte blif-
wa fruktlösa? Men nog om den moraliska och politiska nyttan af dtßa ortens föt-
enittg. Mait behöftver blott tänka fordomsfritt för att tänka tätt i ett ämne af-
denna tydlighet. Ftägan att torde kunna anses afgjotd —- och derigenont ar redan
mycket wunnit. — sFrtigan huru återstår att upplysa. Dertvid mota större smärtg- -
Författaten tror-sig barn-id böta hantotsa Läfaren till hivad Herr Prof, Tref-
wenfelt p.-7 ojh 8 af sitt Dictctnen i detta afseende anfört och erkänner tned tacks
samhet- att hivad han i det följande mågar förestå egenteligen, äfwensom det före-
gående, blott ar en utweckling af denne attningswärde Lätares id«eer. Wisligt har
han insett, att titakligheten fknlle uppresa sig mot ett så befkassadt föl-stag, som ge-
nast sattes i tvetkställighet —- och det-före öftverletunat densamma ät framtiden i det
blygsamma hopp, att tvi åtminstone stoja tillåta ett tnöda font tvi siefroa — flippa.
Dan utsätter en tidaf fem är efter förslagets antagande såsom ett termin, hivat–
efter ingen sinne presttvigas, som-ej tagit Medicinfka och Chirtttgiska graderna eller
åtminstone Underlatare-Exatnen — och denna termin synes svara nitrat-Elia- MIT
det tillåtas mig att hår upptaga några inkast, som titan troligen stall göra emot
möjligheten af förslagets utförande-. Ont sdet lyckas mig att fullkomligt-ii bes-oarti-
dent, tvagar jag smickra mig med att tillika haftva wisat både möjligheten och sättet .
titl- lie-tigaf yrkenas förening- « . —
cFortsattning e. a. a-) «
— Dratttntik
Fötlegnstdnsdag ttoofördes Iudeti och Bildthnggaren elleäfs den sällsynts-x
" .l run. «. "
Den, svartvitt se ett mästerstycke af tnitnitk konst, visste fe Schewao Roll, säd-an
den föreställes på tvår«Ti)eatet-. Författaten hat- i denna fat-akter tvetteltgen lagt sik
mycken motsägelse, att man skalle tunna tioifla om den ar en ädel mans eller ett
ockrares. Schrwa ar est-ät till den grad att datt smälter sig stels ottxssttttjettstfolk och
frikostig titt denjatt hatt stanker bott skymta Puttd Stetting rå ett gåntt och titan
att uppfordrat- dertitl af den mest trängande nöd. Men den ypperliga Aitkin-te fn- »
ses «,— och alla ttvtftvelsmiai fotsitt-titten —- och titt-an ser blott den sidle, redliae Matt-
.tten, fom endast år antag tör ate kunna mata måla-Skande. ArOet år omätligt att
- uppräkna alla- Herr H...srtg-oergs skona sta.llm.. Mc-) lyxottlkett god-het ost) ute-) hiv-ic-
ket lugn, sons endast ett got-( fnittetestan gifso.t, fager hum icke titt tinat Bertram-
Werlden kiinmemig lit-etenets inrett tag nekar- icke att jtt mina penningar rul-
lera något; men isig fjelf det-emot rulleratz alldeles inte ml m. – Hesa SIS-estets
Medsteptht Bertram i 3:di"e Attm, förstenats isynnerhet att t1·s1x,tts.ta«3: arton-oil-
kett ädel frimodighet fånet- lzan icke delat-ord: Iag beskyddat- Samtt ——–mm icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
