Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 63. Fredagen den 1 December 1809 - Om Spaniens Politiska förhållande till Frankrike. Fortsättning och slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
signalen till de oroligheter-, som nu halftannat kir sönder-slitit Spanien. Kejkw NE,
paleon, soln icke med liknöjdhet kunde anse den ställning sakerna det-stödes fått, be-
slöt att reellt-i taga en werksam dei. Foliderna deras äro werldtibekatM Bride-
Carlsden ende och Ferdinand den 7:de stngo afsäga sig Spansta sKronam och en sam-
ling af Spanlka Denliterade i Bahonne, malde till Konung Kejsar Napoleons bro–
det Joseph Mea Ferdinand den 7:de ägde i landet ett mäktigt parti istörsta
delen af de Andelige, och deßa loerkade på folkmaßan. J de flesta provinser ut-
bröt J-·-snrrectionea. De missnöjde stormade att söka hjelo hos Spaniens dertillss
idar-ande fiende-, England-. Med Fia-aska loapnens biträde ankom wal Konung Jo-
seph till-Madrid orts antag Regerinaext, men snart stek Insurrectionen, understödd
på allt sitt af England, ett alsloarsantlnare cheende, och den nye Kent-ingen måste
ister lent-sa stil harar-Josias- och stor-te delen as riket. Kejsar Napoleon lat då samman-
draga en beta-diar sliks-asset narra Soaltielt, hivar-med han i flutet af förra året slog
Iasnrrrcnons traodariie på iii-cm varietet-, återtog Madrid och insatte riter stn Broder-
Eirgelsmianenss nederlag och retraite eurs-Norri! Spanien lofcoade att stuta detta krig, »
då is det samma Siejfxsr Napoleon af Otter-rikes rörelser kallades ifrån Spanien, och-
maske i Tyskland samla au möjlig styrka att möta en ny fiende DF fick Insurrectios
nesa i Spanien ni) luft. · Franiia rvapnen hade möda att bibehålla hivad sons lvar
eröfrade, men kliade icke lvldare utbreda sig- Sedan en betydlig Engelsk« Arlnöe ans-
toa-nit tilt Portagalh och satt sig i förbindelse med Spanika Jnsnrgenterney fram-
ryeikie denna famlade starta, och hotade fiols-va hafwudstadem De blodiga slagen
thz oi- 28Jnlii hindrade detta sol-etag, och öfloerloigten har sedermera inel- och mer-
återkommit liii Franlka sidan. De loidare följderne stå att manta. Mart kan lått föreställa
stg hivad Spanien lniiste lidit nader elt«s-.t förfärligt krig, som pli en gäng rasat i nå-
stan alla dok; provinser-, hloilfa fiol-sa oredor det inrista medfört, hioilten allmtin gissnings
i sinnena, hastika fron· det lagt till framtida stora- sorändringar i detta Rikes ställ-
ning och öde. ·
De slosiraste frågorna återstå nn att afgöras. Hload skulle Spanien framdel-ess
blifle, i fall det lackades att bibehxilla sin oafhängighet: eller hwad, om Franlkax
Mait-en fonnne att beherrlkas det? —- J förra fallet synes det mig böra antagas,
att de häftiga skakningar, hivat-as nat.-svarande period marit utmärkts bland alla de
lvidriga följder lys-vilka desaanna mer-fort, åtminstone haft den fornionliga mattan ,-
att citergifwa Spanlka Nationen en grad af energi och traft, som den under flera tir-
hnndraden saknat. Mait borde deras kunna manta, att oin Spaniens sned bibeln-illern
oafhängighet aterlvllnne fljed och inlvettes ingn, och kunde-, utan intrång af fränt-—-
inande Matti-tv gifkva sia en Stens-Ilse enlig- med Nationensv önskan-, densannna skulle
blifan till wiß grad kraftfull och för Lea-idet nyttig. Det.är sannolifh att i en ski-
dan tidoitnct litrinnarefknlle tvinnas för lnlinge as Nationens kunnigaste Män, att-
dels i sjelflva fiol-elfels deltaga, dels sned stna insikter kanna toti·kf·aaitg-.igni1- StatelnÅ
Miiliga skadliga fördomar-, inrättningar-, tkvxing af flera slag-, och etilkilka egennyt-
tangenotstiinw forn hittills isski märklig mon hindrat och motarbetat Spaniens- add-
komst, skalle då funna undanrödjas. Det ar att förmoda, att Spaniens kulten-, all-«
manna och ensiilla l)ush.illning, näringar och handel skulle i en framtid kanna tvin-
na ett mycket förbättradt stick. Men li andra sidan lvisa sig likloal befmmnersannnar
omständigheter-, forn möjligen knnde lägga stora hinder i tvagen för detta Mikes fram–
tida lycka. Spaniens ställning relatift till de stora Mait-rena Frankrike och Englands
är sådan, att det sloiirligen kan nndtoika att deltagai det-at-I steidigheter. Qm det flin-
binder fig. med Frankrike, sii har det allt att frukta for sin Handel, sina Flottor och)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
