Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 63. Fredagen den 1 December 1809 - Om Spaniens Politiska förhållande till Frankrike. Fortsättning och slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Koloniein Oin det ingår i Engelska Alliansen, fä är det blottstälit för de wädligaste
invasioner frän Franska sidan, och möjligen ännu en gång för satan attundei·kiifwas.
Meri skulle åfioen denna ställning kunna förbytas, och Spanien lyttas alt bibehålla
fred, och göra sig al främmande Mai-ter respecteraot, månne det del-emot med saker-
het skulle tunna i längden påräkna det iliioeites lugn,.l«oiii för del; akiilgiing loore det
hufwudsakligastek Eller är het icke alt befara, att den nu uppkomna gäst-illa i
Giiiiena långe fortloaraiy snart äter upptändes, att wanan wid oordliingar, skallad
. nnder deßa oroligheter-, icke kan på lång tid tagas från Nationem att, daltade allt
en klot styrelses bemödande, laglöshet och anarki bliswa frukterna deras, och att det-
ta olyckliga tillstånd skall så långe racka, tills främmande Matter finna tillfället att
äter blanda sig i Spaniens inre angelägenheter, och iiied sin ivapeiisiyrka bestämma
deß tillkommande öde? Sknlle detta blifan den sinteliga utgången på Sean-xliii Ra-
tionens bemödande för sin oafhängighet, hnru mycket hade es inenskligheien att he-
gråta detta tvådiiga och onyttiga företag, som kostat strömmar as blod utan annan
weckan, «ån att återfalla detta Rite på samma tonnet det förut warit?
Mari anser det iiiißerligen sör. det stofil-alle mißöde sör en Stat, att förlora sin.
sielfståndighet och blifan underkastad en annans öfwerloalde. Men oin detta ölisioer
Spaniens öde, som för ögonblicket synes nog sannolikt, iniinne,«i deß närmat-ande
ställning, eller i anseende till de redan framställde lvådorna as dess nu belvarade oas-
hångighet, detsamma kunde sägas söt detta Land lviii-ii oiyclligasi? Stail Spanien
as någon Mait mottaga Lagar och Form, så tyckes wal, i politiskt afseende, ingen
ioara närmare- att dem gifwa än den, som i anseende till lage, interesse, styrka och
inflytelse sir itillslånd att antingen mest gagna, eller mest skada detta Nife. Utan
tloiswel inträffar detta förhållande på Frankrike. Men utom delta, skam-visa sig har-
wid flera ii)iipuiieter, som sörtjena den största iippiiiaistsamhet. Qiu ett Land har den
olyckan alt emottaga en fiendes dad, så ar det åtminstone en lycka, oiii denna siende
äger istatssörfattiiing, i hyssning, i upplysning, i deß derpa grundade Borgerliga
ordning och skick, iiagot försteg för detta Land. Att detta med mycket skål kan sägas
oiii Frankrike relatist till Spanien, laiser ingen sätta oi tivifwelsiuåL J alla deßa
delar sin Spanienjvißt ett sekel efter Frankrike· Saledes kunde Spanien, som det
synes, möjligen intet·forlo·ra, troligen mycket ijoinna deiwid, att af Frankrike mottaga en ny form
och ett nytt stick. Erdmann-da de förbättringar i» styrelsen, och falla grenar af statshushåliningem som
Spanien orvillkorligt synes fordra, för att nord-eldas ur sitt förfall, kunde stå att svinna, i handel-
se detta Rite bibehöll fin oafl)angigl)-et, har jag wal ansett möjligt, men alldeles icke säkert. Men·
om Frankrike kaminer att lkestämma deß ode, om det noohör att wara deß siande- för att bliiiva dcsi
Laastiftare, så anler lag inta derom fö«rivis;ad, att Spaniens tillkommande Sinti-form icke itall blif-
wa sämre an Frankrikes egen, det will laga, hufwudsatliat förbättrad mot hivad den hittills roa-
rits En Revoliitioii, en omstörtnng af den beskaffenhet, som erfordras att gifwa Snanita Maltcn
ett nytt stick, synes ickeekuiina utrotas oa annat fatt, än genom den öfiverivagande styrkan och in-
nytelsen af en stor och stammande Makt, ,Oin demaliinia kunde· iver-tas af någon annan Matt, till-
afivcntyrs af England, sa ehuru det inoiliaen kunde wara Spanien fördelaktigt, att efter detta rand
antaga Form, sä· wore dock, i anseende till deß lage ochoolitista förhållanden att befara, det den-
na laternas ordning icke kunde wiiina storka· och watattighet. Men oni Frankrike ältadlommer den-
na förändring, och om Spanien del-igenom liksom införllfirias nied denna redan så kolossala Matt,
fä ar otwifwelattigt att den lifall äga bestånd, åtminstone sa långe, som icke någon alldelesoförsedd
och nu föga möilig, brytning i Europas ode, kullkastar ett ivers som synes trotsa Setter, och ger ät
denna werldsdel ett helt annat utseende. .
J morgon Lördag utgifives N:o 64.
Stockholm , tryckt hos Directeuteil och Kongl- Fält· Bottryckaren p e te r S o l) m-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
