- Project Runeberg -  Journal för Litteraturen och Theatern / 1809 N:o 1-79 /
271

(1809-1813)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 68. Lördagen den 9 December 1809 - Tal, af Marius, hållet till Folket i Rom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

« medfodtl

dank jag genom ganska många mödor och fatotidetfsemätfwm

«med mildhet satta-st kan foras, det ar att- tvaea egendomshetre, mon icke lie-sål-



ät det icke-i sanning bättre att fotsidas-leda elt- nytt adelskap, iån att befläcka ett«

« — Jag twiflar ej-; alt, om de nu. wille fwata mig,-man skulle få höra tvättaligas
och uistndeisade orationet. Meri emedan de, i anledning af Edet ynnest emot mig-,-
uted smädelser på alla stallen ösivcrhopa mig och Edet, få har jag ej ivid detta till-
fälle funnit mig mid att tiga, på det att ingen måst-te räkna blygsamheten till last för
mitt samwete. Ocheftet min tar-la kan intet tal skada mig. Ty ett sannt måste «
nödwändigt tala till min fördels och ett falskt ivederlagges af min leinad och mina-
seder. De tadla Edra beslut, då J has-ven tillagt mig den högsta heder och pålagt
petig det drygaste ans-oar. Eficriäaken det-före noga, om I hot-en ångra det! Iag
kan icke, till borgen, upp-visa anor eller förfäders triumpher oeh höga embeten; men, «
om saken så fordrat-, kan jag söt Edra sätter nedlägga estofrade spjut och fanors he-
ders-enstavig och andra krigsheiöiiingai-; ocly deßutoin kans-jag feainioifa ärofulla året
Deßa ära mina anm-, mitt adelskap, icke genom arf erhållit såsom del-as, utan sås

talas-« tillräckligt för sig sjelf. Må andra hetiena sig as konster, fot att med tal öf-

werskala sina skamliga gerningar: Iag år icke förfaren i; Geekiila språket: min håg

tom- ikinga att låta det, emedan det giflvit ingen sordielfe i. dygd åtde i«årda.v Men

jag har lått det som år mycket nyttigare söt Reptidlikenr alt slå fienden-, intaga såfr- -

MUSEUU frukta intet utom ett skamligt rykte-, tåla kold och hetta om hivat-andra, hull-— l

la på blotta marken, om påen gång uthärda brist och möda· Med deßai förelkriss l

ter skall jag uppmuntra soldater-lian jag skall icke underhålla dem sparsamts och mig » i ,

felkosiigh icke förivandla deras mödor till- min åra. En sådan styr-elle- är både nytt lTsz i s
)

l
ål , I
Micke VW ÄW icke l!tlokta"; td derpå har jag ringa afseende; emedan förxtjensien Ikl ! l
E

tig och medborgerlig To att med straff och hotelser twinga en Kislgssl)år, ehan den

last-vare. - . « -
) , Gene-i dylika handlingar hafwa fotsadetne förherrligat« sig och Republiken.«-—Oth- - DJ E,
Patritiernh son-i låna sitt anseende från deßa iorfåsoeh men sjelfive åra dem olika k- . » l
sedel-,"foral’ta oß deras medtasiarez de begåea alla ljleteröposier af· Edet-, icke i sjöd (
af sin sortin-lik utan såsom rättmätiga fordringar- Men deäa stolta menniskok, « l
huru mycket bedraga de sig icke?— Veras förråder basala immat dem alltsmhjisigsti s
i- arf, rikedoms-iv anor och ett lysande minnens sig sjelfkvaz men förtjensten- siod icke «
i deras makt att len-lika deni: den endast kan hwarer hal-Maakas eller avlivas- Qe « k
alla mig gemen och ohöfsad, emedan jag föga förstsle att tillsiiilla ett kalasz och eme- ’»"L". i

datt jag sätter mack-er mindre mät-de på en gycklare eller en kock) » ån- eit· gårds-fogad «;"».. i
Och Jdettal Ramel-el inedgifraer jag gerna- Ta af min far och andra redliga-— mån- i; , j
har lag lått-, alt hnpighet och gram-låt paßa förqwianoiy men alibi-te- fösr månne-ty- .;l:«’l j l

att halaste heaerlig man bör högre max-dem åran an rikedomarna-, att-svanen och icke-s Yj ?
husgerad utgöra den sanna pryda-adeln « Ll

Men hindrom dem lika-ål icke att-s alltid göra del-,- soln utgöt det-ass högsta för-— »
Mjelle: må de älska och· ds«itka; mås- de på ålderdomen sorks-åtta sin nagdoms lefnad-
ochi beständiga samqwåm oflvcrlemna sig« åt- trotset-i och utstvåsninaatz liii-dars
na och uselheten må de lemna åt oß, för hivilka deßa äro behagligare åa tvåan-liga » ;
måltiden Men, ti) mått, år icke detta det manliga förhållandet Ti) då deßa GIS-c- L
als-kliad mennljkor i laster och brott hliilvit fullkomligt nedsölade, gå de akt rycka be- ""·"leI,«’ i
lons-igen nr den dygdiges handel-. Så nio-ganska otätt-olik togllviiens och dual-Isha- — lj» (

l


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:53:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jolitthe/1809-1-79/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free