Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 46. Lördagen den 24 Februari 1810 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
, (-.-..-s.-«.-,-«« « -«-
(183)
töswer Wäxtero och Stjernora namn.
k
Sjöfarande, Betanisxer ocb Astronolner besinna sig ganska ofta i bebof att sätta
namn på saker som ,- fastän de nödwandigt niaste hafwa något namn, litwål äga in-
tet som särskilde utmärker dem, och lnvarigenom de kunna göra anspråk påen be-
stämd benämning. J detta fall gifan de dem ganska willkorliga namn i synnerhet-
af» mån eller fruntirnmer, hwarwid denfbrstnäinda tillåta sig den största frihet men de
bada senare något större warfaknbet, da de del-kvid blott nyttja personets namn som
mer eller rtiindr«e,gjoist sig fortlenta al wettenfkaperna.
Deßa troenne slags lärda förfara litmäl icke på samma satt. Betanisterne för- »
ändra på något sätt namnen och gifwa dem gemenligen en feminin ändelse, t. sex.
Linnaea, Gentiana, schrebera, hwarunder de mena orden Herbs eller Arbor-; men
begagna likmäl understundom neutrets ändelse t. ex Pharnaceum MenAsironomerny
som hittills naftan endast gift-bit Mänflågkarne sädane namn– behålla dem oförändra-
de, t. ex. Tycho, Gaßendus-, Grinialdiz bwilket har sina giltiga skål. Rär man
affer de best-rifningar- fom deßa båda slags lärda måste gbra affina föremål, sno-bas-
toa Asironomera intet widare att säga om sina många-ekar- än att de träda i, eller
nr skuggan, och då innefattar det ingen orimlighet att säga: Grimaldi förmörkas
- Keppler framgär ur iknggan Men besynnerligt fknlle det låta, om man fade: Linne
waxer också i Saltzbnrg, Schreber blir i Indien öfwer 30 fot dog, af van Smit-
ten förfärdigas ganska sköna kommoder och bord, och Stapelius kringsprlder en we-
dersiygglig lntt s « , ’ » «
. Man har i affeende pli deßa namn beskyllt tvederbörande för nägon fåfänga;
man bar åfwen till och med funnit löjligt, att Astronomerna tillägga mänflackarna
ber-binda måns namn. Allt beror dock det-på ban man betraktar faten. «
Det ligger Inißerligen en sior löjlighet i den tankan, om mantror sig wifa nis-
gon en stor heder derigenom att man med hans namn kallar en ntcinsiåck elleren
tvi-xv om man tror sig det-igenom föra-ara hans-minne och giflva hans namn ett slags
odödlighet- Hwilken ara ligger mål deri, då Lacaille flår bredlvid -Stöffler, Newton
bredwid Gaueieua7 Kan jag svara stolt del-öfwer« att en wåxtbar mitt namn då
Tartarens portsoaktare, Cerberns, njuter samma ära? Hwem tanter i. dags då man
ser pharnacenm,på Pharnnees och Gentiana, på Genua-sik Ochom man äfwen. tån-
ker det-oti, lvet man tvål hwein denna Pharaaces, hmein denna Geminis warit? Wet
man mäl hsoilka förtjenster de ägt om Botnnikenli J sanning , om efterwerldenss beröm
endast skördas på detta fått, dä tycks« det ej wara ratt stort bemändt dermed. Erk
frejdade namn tnkiste best-iaf sig fjelfk, icke genom ett rankt en trägsirdssang eller
pa« män-ytan Inges-har således icke kunnat annorlnnda anse dylika benämningar
än som ett slags dedikation, broar-igenom sval avarten eller mänsiåcken af ett berömt-st
namn erhöll ett slags namnkunniglrötz men ickegaf någon, eller hwarigenom namne
gisnsaren efter sin formliga lotsar sin högaktning för detta berömda namn , och förut-
. sätter denna åra, men icke tilldelar den.
Det later wißerligen besynnerligt att lit fläckar gifwas berömda mäns namn.
Men hwad twingar oss-att da detta fått samman-fana ideerna? Hwad tvi kalla flackar
i insinem äro betydliga landskap-stundom afhela rikens siorlek,- firo nitinsij hsnfnsn fort-s
som helst de ock msk synas-,- s.i stora landtegendomar somlnågon nia-klia adelsman
besitter bar nere. . Nar tag derföee talar ocn nacken Galeteas« få katar- xag egenka
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
